20 maj 2007, klockan 21:46


på allt!  Jag orkar inte, jag vill inte, jag tänker inte ha det så här mer nu! Nu sätter jag klackarna i marken och tvärvägrar!   Jag är så trött o slut av alla problem som bara tycks avlösa varandra..   Det ena efter det andra... HELA TIDEN!!  Shit...  det skulle vara väldigt härligt att EN ENDA DAG förflöt utan att det är någon form av katastrof som händer.. EN ENDA DAG!! Är det för mycket begärt?   Jag försöker hålla modet uppe och se någonting positivt varje dag.. men det blir svårare och svårare. Orken börjar ta slut... Sen har man ju sitt eget bagage att ta hand om också..  ett misstag jag gjort är att jag väntat tills nu och hållt det borta med båda näbbar o klor... visserligen har jag gått igenom det mesta i tanken både en och femton gånger men jag kanske måste komma till kärnan nångång och inte bara kretsa runt om den..

Jag är tacksam för att jag har ett stort och tryggt socialt nätverk runt mig just nu. Alla nära och kära som verkligen sluter upp när det är så här tungt... Undrar om inte detta är den värsta "kris" jag har haft någonsin... och gubben är den som får ta det mesta eftersom han är närmast och den jag litar på till 100%..  Det han inte vet om mig o mitt liv är inte värt att veta ens...

Ska försöka få lite sömn nu.. det har som varit dåligt med det senaste veckan...

Sinnesrobönen igen..

Gud,

ge mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.

 Tilläggskommentar:  När jag satt o läste igenom det här så kom jag ihåg en tidigare blogg som jag skrivit om "självömkansträsket" och att jag kan kan gå dit själv...................  *Hmm* Har nog precis gjort det...