29 maj 2007, klockan 20:57



När man går på FMN möten så får man ibland frågan: Vad har du gjort för din egen skull?

När jag första gången fick den frågan så kunde jag inte komma på en enda sak jag gjort för min egen skull.. Allt jag gjorde, varenda tanke, var för mina barns skull, t.o.m när jag sov så drömde jag om dom, både bra och dåliga saker.  För det mesta handlade det om dottern som var i missbruk, men även sonen och allt som följer med hans handikapp. Jag tror nästan att jag andades för deras skull också.

Idag är läget ett annat.. Jag har faktiskt börjat göra saker för MIN skull! Idag har jag börjat träna på Gym.. Skitkul! men jag skulle tro att jag kommer ha ont i muskler jag inte ens visste att jag hade..   :-D  Men det är det värt!  Vi ska träna 2 ggr i veckan så här i början när man är så otränad..  Kör man för hårt så är risken att man slutar..

Det här med att göra saker för sin egen skull innbär inte att jag slutar finnas till för dom..  Men jag behöver min egen tid, då jag kan göra saker o ting som jag tycker om och vill göra.  Det behöver alla tror jag!  Dessutom tror jag att det är nyttigt för dom också att se att mamma faktiskt har ett eget liv att leva!  Dom är så  vana att jag finns där 24 timmar för dom, det är liksom så självklart..

Nu ska jag ut och sitta på balkongen i det fina kvällsvädret..