Tillbaks
Nu är jag tillbaks från min "lilla" resa. Har nu 230 mil i bil bakom mig.. *PUST* Vi åkte ner till Örebro för att ta upp vänninans dotters flyttlass på skärtorsdagens kväll och var nere där mitt på dagen på långfredagen.. Vi hämtade släpet och sen började karlarna att fylla det,, under tiden så flyttstädade jag o väninnan hela lägenheten, allt var ju packat klart i lådor och ställda på ett o samma ställe så vi hann städa allt under tiden som dom bar, så när allt väl var i släpet så hade vi bara att skura oss ut därifrån.. Sen bar det iväg till Gävle och där sov vi på scandic hotell för vi hade då inte orkat en mil till tror jag..
Påskaftonen tillbringade vi i bilen så vi var väl hemma runt halv ett på natten.. Gissa om vi var slut!!!
På tal om väninnans dotter så har hon då haft världens otur. Hon skulle alltså köra upp sitt flyttlass själv i onsdags men på söndagkväll fick hon åka in akut på örebros sjukhus, blindtarmsinflammation... operation på måndagen och flyg upp hit på onsdagen.. På skärtorsdagen fick hon åka in akut igen på ett sjukhus här uppe och då visade det sig att hon hade inflammerad galla!!! WHAT?? så det blev operation på långfredagen. Alltså.. TVÅ ganska stora operationer på mindre än en vecka...! Oh my god!!! Nåja nu är hon på bättringsvägen iaf även om hennes crp ligger på 230 så dom har fått sätta in en kraftig penicillinkur för att häva infektionen som ligger och jäser någonstans i hennes kropp..
Nåja en ganska trevlig resa blev det iaf.. mycket surr och mycket goda skratt..
I övrigt så är det mesta lugnt just nu..
Påskaftonen tillbringade vi i bilen så vi var väl hemma runt halv ett på natten.. Gissa om vi var slut!!!
På tal om väninnans dotter så har hon då haft världens otur. Hon skulle alltså köra upp sitt flyttlass själv i onsdags men på söndagkväll fick hon åka in akut på örebros sjukhus, blindtarmsinflammation... operation på måndagen och flyg upp hit på onsdagen.. På skärtorsdagen fick hon åka in akut igen på ett sjukhus här uppe och då visade det sig att hon hade inflammerad galla!!! WHAT?? så det blev operation på långfredagen. Alltså.. TVÅ ganska stora operationer på mindre än en vecka...! Oh my god!!! Nåja nu är hon på bättringsvägen iaf även om hennes crp ligger på 230 så dom har fått sätta in en kraftig penicillinkur för att häva infektionen som ligger och jäser någonstans i hennes kropp..
Nåja en ganska trevlig resa blev det iaf.. mycket surr och mycket goda skratt..
I övrigt så är det mesta lugnt just nu..
Åker iväg några dagar men
Whiiihiii
Något så trött jag är!! Somnade vid halv fyra inatt.. Det var liksom ingen ände på sonens snarkserenader inatt..
Jag brukar verkligen inte störas av sånt men det var då stört omöjligt att somna.. Nu känner jag mig som om jag var i en annan dimension där det mesta är roligt.. (",) Fnittrar åt precis allt.. Trötthetskoma eller vad??
Ska bara ta det lugnt under dagen o småplocka lite här hemma och ev. ta nån promenad.
Ikväll gissar jag på att jag somnar ovaggad... Riktigt längtar tills det är kväll så jag får sträcka ut mig i min säng och SOVA...
Ha en fin dag
Jag brukar verkligen inte störas av sånt men det var då stört omöjligt att somna.. Nu känner jag mig som om jag var i en annan dimension där det mesta är roligt.. (",) Fnittrar åt precis allt.. Trötthetskoma eller vad??
Ska bara ta det lugnt under dagen o småplocka lite här hemma och ev. ta nån promenad.
Ikväll gissar jag på att jag somnar ovaggad... Riktigt längtar tills det är kväll så jag får sträcka ut mig i min säng och SOVA...
Ha en fin dag
Shit My Brit...
Kan inte somna eftersom min son snarkar så det skakar i hela huset.. Vi ligger alltså i olika rum och dörren är stängd och ändå så låter det som om han låg i samma rum!.... Har varit och skakat i honom lite och sen skyndade jag mig tillbaks i sängen när han tystnade... oh så tyst och skönt det blev.... i 2 minuter och sen var han igång igen. Herrejessus!!
På tal om sonen så har han fått en flickvän ikväll.. en gullig tjej som han svärmade med när han var typ 12 år.. *ler* Det är ju kul för honom...
Ja ja.. nog med rapporter för ikväll.. Nu ska jag skaka lite i honom igen och sen bums isäng och hoppas på att jag hinner somna innan han börjar sin serenad igen...
På tal om sonen så har han fått en flickvän ikväll.. en gullig tjej som han svärmade med när han var typ 12 år.. *ler* Det är ju kul för honom...
Ja ja.. nog med rapporter för ikväll.. Nu ska jag skaka lite i honom igen och sen bums isäng och hoppas på att jag hinner somna innan han börjar sin serenad igen...
Usch & Fy
Idag har jag en riktigt låg dag!! Vet inte riktigt VAD det är som stör mig men nåt ÄR det... Har en sån där magkänsla men absolut ingenting att ta på.. Dottern verkar det vara bra med och sonen likadant.. så vad är det frågan om????
Det värsta är ju att min magkänsla brukar ha rätt.. Det brukar vara något "jäkelskap" när jag mår så här... nåja.. Inget att göra något åt utan bara att vänta o se.
Sinnesrobönen
Gud,
Ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.
Det värsta är ju att min magkänsla brukar ha rätt.. Det brukar vara något "jäkelskap" när jag mår så här... nåja.. Inget att göra något åt utan bara att vänta o se.
Sinnesrobönen
Gud,
Ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.
En helt underbar dikt
Vill bara dela med mig av denna otroligt vackra dikt skriven av Anna Greta Wide..
Jag önskar alla andra
det bästa som jag vet.
Jag kan ju inte be för dem
i all min gudlöshet.
Men skulle jag försöka,
då tror jag att det kom:
"Låt inte någon finnas till,
som ingen tycker om!"
Om människor är ringa
och fattiga - än sen,
om bara de blir älskade,
åtminstone av en.
För rikedom och ära,
det låter kanske bra.
Men kärlek är i alla fall
det enda vi vill ha
Anna Greta Wide
Jag önskar alla andra
det bästa som jag vet.
Jag kan ju inte be för dem
i all min gudlöshet.
Men skulle jag försöka,
då tror jag att det kom:
"Låt inte någon finnas till,
som ingen tycker om!"
Om människor är ringa
och fattiga - än sen,
om bara de blir älskade,
åtminstone av en.
För rikedom och ära,
det låter kanske bra.
Men kärlek är i alla fall
det enda vi vill ha
Anna Greta Wide
Ovanligt lugnt!
Nu är det ovanligt lugnt faktiskt, det kanske beror på att dottern hade vinterkräksjukan igår och måste hålla sig inomhus minst 2 dgr..
Killen som jag hjälpte till avgiftningen fick igår besked att soc inte ställer upp o betalar avgiftningen eftersom dom anser att han kan behandlas på deras eget "behandlingshem"... Jomenvisst kan dom det.. MEN han behöver avgiftningen först!! Nåja hursom helst så ringde han dottern igår kväll och sa att: " Nu skiter jag i det här! Jag tänker fara till mina vänner i en annan ort!" Med det menade han att han tänker fortsätta knarka....
Dottern blev jättebesviken på honom och sa att det inte är lönt att han frågar vare sig henne eller mig om hjälp igen eftersom han, så fort det går emot honom, slutar kämpa...
Jag ser det som positivt att hon får se hur det är att vara på den andra sidan av missbruket! Hur det är att oroa sig, all ångest, all sorg och även all ilska, hur det är att försöka hjälpa trots att personen inte hjälper till det minsta, ja listan kan göras hur lång som helst.....
Vi får väl se hur det går med allt.........
I övrigt flyter det på.. Tar det ganska lugnt denna vecka när sonen är hos sin pappa.. Har gjort bort alla måsten så nu glider jag mest omkring... skönt!
Killen som jag hjälpte till avgiftningen fick igår besked att soc inte ställer upp o betalar avgiftningen eftersom dom anser att han kan behandlas på deras eget "behandlingshem"... Jomenvisst kan dom det.. MEN han behöver avgiftningen först!! Nåja hursom helst så ringde han dottern igår kväll och sa att: " Nu skiter jag i det här! Jag tänker fara till mina vänner i en annan ort!" Med det menade han att han tänker fortsätta knarka....
Dottern blev jättebesviken på honom och sa att det inte är lönt att han frågar vare sig henne eller mig om hjälp igen eftersom han, så fort det går emot honom, slutar kämpa...
Jag ser det som positivt att hon får se hur det är att vara på den andra sidan av missbruket! Hur det är att oroa sig, all ångest, all sorg och även all ilska, hur det är att försöka hjälpa trots att personen inte hjälper till det minsta, ja listan kan göras hur lång som helst.....
Vi får väl se hur det går med allt.........
I övrigt flyter det på.. Tar det ganska lugnt denna vecka när sonen är hos sin pappa.. Har gjort bort alla måsten så nu glider jag mest omkring... skönt!
Helt slut!
Idag så har hela dagen gått åt till att hjälpa dotterns vän att komma in på avgiftning.. Alltså.. Hur dum får man vara?? Som att jag inte har nog med mina egna barn,,, jag måste nödvändigtvis vara extramamma till hela hemortens alla vilsna ungdomar...
Jag blir så extremt ledsen, förtvivlad, förbannad och alla andra tillstånd man kan vara i av att se hur ungdomar som faktiskt har hela livet framför sig, knarka sig sönder och samman tills det bara är en spillra kvar av dom.. USCH!!
Missförstå mig inte... Jag tycker verkligen om denna kille och vill gärna kunna hjälpa honom men man undrar ju vart hans egna föräldrar är..? Jag pratade med honom om det och han sa att han visste hur det skulle bli om han försökte få hjälp av dom.. sen sa han inte så mycket mer om den saken.. Hmmmm.. är det hans egen ångest över allting som gör att han inte vänder sig dit eller är det så att han inte har nåt stöd därifrån??.... Inte vet jag.!
Men jag vet EN sak åtminstone och det är att jag skulle då vilja att dottern sökte hjälpen hos mig.. jag är hennes mamma och vart ska hon vända sig om hon inte kan vända sig till mig??????
Nähäpp.. nu till duschen o sen bums i säng..
Godnatt
Nu är det klart...
Såå.. Nu är överflyttningen från AB gjord!
Nu ska vi se... vad har hänt sen sist..?
Dottern har sagt upp sin lägenhet och flyttar in hos min mamma....
Det beror på att hon har fått en uppmaning från sin hyresvärd att säga upp sin lägenhet själv, annars så vräker dom henne... Egentligen hade dom inget annat än att hon umgås med fel personer, så dom skulle aldrig få igenom en vräkning men hon själv tycker att det är lika bra att flytta därifrån.
Kan ju hålla med henne till viss del. Hennes lägenhet bär inga bra minnen för hennes del, den har ju fungerat som en knarkarkvart.. Alla "missbrukarminnen" är ju därifrån.. Där har dom suttit och legat i drivor med fördragna persienner, folk i alla hörn till och med i hennes "skrubb" har det bott folk.. Det går inte ens att beskriva hur det var där under den tiden...
Men Just nu är hon iaf drogfri.. *Peppar peppar* Som jag skrivit tidigare så är varje drogfri dag en vinst i sig!!!!!
Sonen har börjat sin praktik och han verkar trivas.. enda smolket i bägaren där är att han inte passar tiderna.. kommer försent osv. Ska ta mig ett allvarligt samtal med honom om detta...
Annars är väl det mesta lugnt..
Länge sen jag skrev nåt
3 mars 2008, klockan 10:04
Mmm.. det är det verkligen! Det har som vanligt varit fullt upp. Mycket som hänt och mycket som händer... Det bara FINNS INTE att en enda dag kunde passera utan en massa strul på det ena eller det andra sättet!
Hmm.. jag hade ju som bestämt mig för att focusera på det som är positivt så jag gör väl det då...
Positiva saker...
* Dottern är drogfri sen ett tag tillbaks.. kan inte riktigt säga hur lång tid men drygt en månad iaf.. kanske mer..
* Sonen har fått praktik på ett ställe så nu har han aktivitet hela dagarna. och DET är positivt! Han trivs bra och vi hade sån tur att hans handledare blev min särbos bror... Snacka om tur.. En som känner till hans problematik och som sonen känner sig trygg med...
* Det är SNART VÅR!! Är så innerligt trött på vintern, snö, kallt osv.. Nog för att vi har haft en mild vinter men ändå.... Gillar våren bäst av årstiderna.. allt vaknar till liv, inklusive jag.. :-)
Ja ja.. Nu är det dags att komma igång och göra nåt vettigt av dagen.
Ha en fin dag allihopa...
Mmm.. det är det verkligen! Det har som vanligt varit fullt upp. Mycket som hänt och mycket som händer... Det bara FINNS INTE att en enda dag kunde passera utan en massa strul på det ena eller det andra sättet!
Hmm.. jag hade ju som bestämt mig för att focusera på det som är positivt så jag gör väl det då...
Positiva saker...
* Dottern är drogfri sen ett tag tillbaks.. kan inte riktigt säga hur lång tid men drygt en månad iaf.. kanske mer..
* Sonen har fått praktik på ett ställe så nu har han aktivitet hela dagarna. och DET är positivt! Han trivs bra och vi hade sån tur att hans handledare blev min särbos bror... Snacka om tur.. En som känner till hans problematik och som sonen känner sig trygg med...
* Det är SNART VÅR!! Är så innerligt trött på vintern, snö, kallt osv.. Nog för att vi har haft en mild vinter men ändå.... Gillar våren bäst av årstiderna.. allt vaknar till liv, inklusive jag.. :-)
Ja ja.. Nu är det dags att komma igång och göra nåt vettigt av dagen.
Ha en fin dag allihopa...
40 års firande...
20 januari 2008, klockan 08:29
Igår kom alla mina vänner och rövade bort mig! Dom klädde ut mig till Pippi Långstrump, i pippiklänning, knästrumpor i olika färg, skor i strl 45 och med en tygapa och en Lilla gubben i form av en käpphäst bar det sen iväg ut på stan för diverse övningar, ganska roligt faktiskt.... Sen blev det att bowla och dagen avslutades med en middag på en krog.. Så nu behöver jag inte gruva mig nåt mer utan kan koncentrera mig på min 40 års fest som går av stapeln nu på fredag.. Kul Kul!!
Idag ska sonen träffa sin kontaktperson, det ser han fram emot.. han skulle aldrig missa en tid med kontaktpersonen, den kontakten är så pass viktig för honom.. han har haft samma kontaktperson i 4 år nu och det är den enda relationen utanför familjen som aldrig har varit knagglig.. faschinerande.....
Själv har jag inget speciellt planerat så jag tar dagen som den kommer.
Lilla Gumman...
3 januari 2008, klockan 00:29
Jag kan inte hjälpa dig upp
kan inte lysa upp den väg du springer
Jag kan inte vagga dig varm och lugn
du har en annan röst, annan färg,
Ett annat land, med andra klockor som ringer
Jag tar mig inte in i dina dunkla rum
Jag skulle gärna hjälpa dig upp
och kunna lysa upp den väg du springer
Om jag kunde vagga dig varm och lugn...
~ur Lars Winnerbäcks "Dunkla rum"~
God Jul!
24 december 2007, klockan 11:47
Jag önskar alla en riktigt GOD JUL!...
Allt & ingenting
21 december 2007, klockan 10:43
Nu är det länge sen jag skrev.. Hmm.. mycket har hänt som vanligt.
Sonen fick inget LVU så den 29/11 hämtade vi hem honom från P12 hemmet! Oh vad skönt det var att få hem honom!! Behöver väl knappast berätta om den LYCKA som vi samtliga kände.. Men mitt i all glädje över att få hem honom så fanns där också en viss oro, hur ska det gå? Har han förstått att han måste byta livsstil? Hur länge håller detta?? Sonen själv säger att han A L D R I G mer ska in på någon form av instuition och att han har förstått att om han fortsätter som tidigare så håller det inte.. Hittills har det gått över förväntan faktiskt! Numera så bor han varannan vecka hos mig och varannan hos hans pappa, detta för att vi ska kunna avlasta varandra lite mer och få vila upp oss mellan varven.. funkar bra!
Med dottern är det ganska lugnt. Hon kämpar på och hon kämpar på bra! Är så himla stolt över henne! Hon har fått en medicin som funkar och hon mår bättre nu än hon gjort på många år! Har än en gång fått tillbaks min dotter!! Jag vet att allt är väldigt skört, att allt kan förändras på en minut, det gäller dom båda två.. Det finns inga garantier överhuvudtaget när det gäller livet så just nu tar jag tillvara tiden väl och bara njuter av tillvaron i det liv som är mitt!
God Jul och Gott Nytt År!!
LVU förhandlingarna
27 november 2007, klockan 18:15
Idag har det varit LVU förhandling hos Länsrätten.. Det som från början var att vi skulle acceptera ett LVU på sonen blev ett motsättande till det.. Det beror på att soc inte kan precisera vad dom egentligen har tänkt efter utredningen är klar.. vi ville veta lite mer och dom kunde inte ge det. Orkar inte skriva ner allt just nu men jag ska jag göra det nån kväll när jag inte är så trött.. Dom faller på torsdag i vilket fall som helst.
LVU förhandling imorgon
26 november 2007, klockan 11:10
Imorgon är det då dags för LVU förhandling hos Länsrätten.. Jag o barnens pappa har då efter många om och men enats om att vi INTE tänker strida mot LVU:et i nuläget. Vi tänker låta saker o ting få ha sin gång och utredningen behöver få göras klar i lugn och ro och så får vi se vad den visar och utifrån den se vad som är bäst för sonen.
Det är så skönt att Ä N T L I G E N ha fattat ett beslut om hur man ska ställa sig!
Ha en fin dag..
Medberoendesamtal #2
22 november 2007, klockan 23:33
Idag har jag varit på andra medberoendesamtalet och det var väldigt bra.. Hela timmen gick åt till att avhandla huruvida jag vill strida mot LVU:et eller inte. Margareta ställde en del frågor som krävde att man verkligen tänkte efter innan man svarade och när jag var klar där idag så kändes livet mycket bättre och valet mycket enklare eller rättare sagt: jag har egentligen inget att välja på...det finns i praktiken bara en enda sak att göra och det är att låta andra få göra sitt nu i lugn och ro.. kom idag fram till att jag faktiskt inte tror att sonen har kommit någonstans i sin utveckling under dom här veckorna, det vore att begär inte mindre än ett mirakel för att det skulle hända.. Kanske det rent av skulle skada mer än det hjälper att ta hem honom nu.. Samtidigt så knackar "mammahjärtat" på och säger helt andra saker.. men förnuftet ska få segra över känslan denna gång.
Känner mig rätt trött och utsliten just nu.. för många tankar och för få svar, men allt löser sig så småningom, det är jag säker på!
Godnatt
LVU ansökan från nämnden
21 november 2007, klockan 00:05
Det blev så att nämnden beslutade sig för att skicka in LVU ansökan till länsrätten så nu har vi bara att vänta på en tid för rättegången.. Jag är så vansinnigt ambivalent i denna fråga.. När det gällde dottern så var det inga problem.. jag såg på saker och ting väldigt klart och insåg att det inte fanns något annat alternativ än tvångsvård för henne men nu när det gäller sonen så är det MYCKET svårare.. Kan ju bero på att problematiken inte ser likadan ut för dom två.. Dottern hade ju ett svårt missbruk medans sonen "bara" har en del kriminalitet.. ja jag vet då rakt inte nån annan orsak till att det är så svårt med sonen.. Det är inte alls lika självklart iaf. å ena sidan så tycker jag att man kan söka frivilliga vägar samtidigt som jag kan se fördelarna med den "fyrkantighet" som ramarna inom LVU erbjuder. Här kan man tala om dubbelbottnade känslor och tankar... Har ca en vecka på mig nu att bestämma mig för vad jag tycker.. Vad ska jag göra? Borde jag låta det bli ett LVU eller ska jag strida för frivilliga lösningar? Jag vet inte!!!!!!
Förb******. bryråkrater
20 november 2007, klockan 08:55
Jaha.. Då var det dags att träffa socialnämnden angående sonens LVU. Det är idag det ska fattas beslut om man ska skicka in en LVU ansökan till länsrätten eller inte.. En process som sonen BORDE få vara delaktig i, med det menar jag att han BORDE få göra SIN röst hörd.. Nu är det så att P12 hemmet han är på (som förövrigt ligger här i orten där vi bor) menar på att dom inte kan åka med honom för dom har dom bestämmelserna.. Dom menar att det kan ju ske rymmningar osv.. och föreståndaren poängterade att det dom nu inte misstänker att precis min son skulle rymma men att dom har dom reglerna.. Jag tycker att det är SKITLÖJLIGT minst sagt eftersom dom åker på stan med dom.. och då är det flera ungdomar och EN PERSONAL!!! Undrar om om dom inte kan rymma då eller??????? Har i vilket fall som helst pratat med soc ang. detta och hon skulle kolla om han inte kan vara med via telefonen..?
Som jag ser på saken så är det viktigt med tydlighet och att han får känna sig delaktig i det som händer kring honom, annars blir han orolig och när han blir orolig så blir han arg och kan ställa sig i ännu mer trubbel... det är en del av problematiken som finns hos honom. Om man hela tiden fattar beslut ovanför hans huvud och inte gör honom delaktig så förstår han inte riktigt vad som händer... även om jag förklarar för honom så förstår han inte riktigt eftersom han funkar som han gör.. Han har ju aspergers och ADHD och det gör att man måste vara väldigt "fyrkantig" och så tydlig det bara går att vara... Finns inget annat som funkar!
Arg är jag! Tycker det är ett tillstånd jag ständigt befinner mig när det gäller soc och hur man behandlar människor där!!!
Kl 14.00 är vi inför nämnden iaf.. Håll alla tummar för oss...
Medberoendesamtal (fortsättning)
16 november 2007, klockan 22:50
Fick ett till papper i min hand när jag varit på medberoendesamtalet häromdagen. Meningen är att jag ska sätta ett plustecken framför dom delar som jag tycker att jag gått framåt på.. måste klura på detta några dagar känner jag... Tänkte dela med mig av det också..
Vad är medberoende?
De positva känslor jag har för min egen person kommer från vetskapen att du tycker om mig. De positiva känslor jag har för mig själv beror på huruvida du godkänner mig.
Dina svårigheter och mödor påverkar min sinnesro. Min kraft går åt till att lösa Dina problem eller lindra Din smärta.
Min kraft går åt till att behaga dig.
Min kraft går åt till att ta Dig i försvar.
Min kraft går åt till att manipulera Dig att ?dansa efter min pipa?.
Min självkänsla stärks av att lösa Dina problem.
Min självkänsla stärks av att lindra Din smärta.
Mina egna hobbies och intressen sätts åt sidan. Min tid går åt till att dela Dina intressen och hobbies.
Ditt sätt att klä dig och Ditt uppförande bestäms av mina önskningar - eftersom jag känner att Du är en återspegling av mig.
Jag vet inte hur jag känner mig men jag ?känner på mig? hur du känner Dig.
Jag vet inte vad jag vill, jag frågar efter vad Du vill.
Om jag inte är medveten, förmodar och gissar jag.
Mina drömmar för framtiden är sammanbundna med dina.
Min rädsla för att bli bortstött avgör vad jag säger och hur jag beter mig, likaså skrämmer Din vrede mig.
Genom att ge känner jag mig säker i vår relation.
Min egen bekantskapskrets minskar eftersom jag nu umgås med Dig.
Jag åsidosätter mina egna värden för att kunna ansluta till Dina. Jag värdesätter Dina åsikter och Ditt handlingsätt mer än mina som är betydelselösa.
Min livskvalitet är beroende av Din livskvalitet.
Godnatt
Medberoendesamtal
14 november 2007, klockan 19:49
Har börjat gå på medberoendesamtal. Det innebär bland annat att man går igenom allt från barndomen fram tills nu.. hela livet ska gås igenom med andra ord. Hon sa att ens barndom påverkar och är i allra högsta grad orsaken till ens medberoende. Igår var första gången och det funkade bra. Margareta som jag går hos är en underbar person som jag fick förtroende för på en gång så det kommer nog att gå bra. Innan jag skulle gå så fick jag ett papper i handen som handlade om att sluta kontrollera, skriver ner det här.. Kloka ord som man kanske behöver läsa varje dag.
Att sluta kontrollera
Att släppa kontrollen innebär inte att man slutar bry sig om - det betyder att jag inte kan fatta beslut åt någon annan.
Att släppa kontrollen innebär inte att skära av banden ? det är att inse att jag inte kan kontrollera en annan människa.
Att släppa kontrollen innebär inte att möjliggöra ? utan att tillåta att andra lär sig av naturliga konsekvenser.
Att släppa kontrollen innebär att erkänna sin maktlöshet, vilket innebär att jag inte kan förutsäga resultaten.
Att släppa kontrollen innebär inte att försöka andra eller skylla på någon annan ? det innebär att göra det bästa av sig själv.
Att släppa kontrollen innebär inte att ta hand om ? utan att bry sig om.
Att släppa kontrollen innebär inte att ?fixa? - utan att vara ett stöd.
Att släppa kontrollen innebär inte att döma ? utan att tillåta en medmänniska att vara mänsklig.
Att släppa kontrollen innebär inte att stå i centrum och arrangera alla resultat ? utan att tillåta andra människor att påverka sina egna öden.
Att släppa kontrollen innebär inte att vara beskyddande ? det innebär att låta andra se verkligheten som den är.
Att släppa kontrollen innebär inte att förneka ? utan att acceptera.
Att släppa kontrollen innebär inte att tjata, banna eller gräla ? utan istället se på egna brister och försöka rätta till dem.
Att släppa kontrollen innebär inte att anpassa allt efter egna önskningar ? utan att ta varje dag som den kommer och glädjas åt den.
Att släppa kontrollen innebär inte att ångra det som har varit ? utan att växa som människa och leva för framtiden.
Att släppa kontrollen innebär mindre fruktan och mer kärlek.
Peace // Lollan
Några bilder av sommaren..
6 november 2007, klockan 22:15
Denna utsikt njuter vi av i svärföräldrarnas stuga..
Sinnesrobönen:
Gud, giv mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Med detta önskar jag alla en riktigt god natt!
Vackraste av vackra
6 november 2007, klockan 01:42
Av alla blommor i världen är denna den vackraste
Detta ger sinnesro
6 november 2007, klockan 01:32
Att bara sitta och se ut över denna vy, det är livskvalitet och ger sinnesro. Tog denna bild för ca: 2 veckor sedan då jag var på väg o hälsa på sonen...
Sonen på P12 hem och dottern aktiv igen!
2 november 2007, klockan 23:01
Här har det varit händelserika veckor!
Sonen åkte på hemmet och det har BARA varit problem från början till slut där! Under dom fem veckor han har varit där så har han hunnit med att göra nya brott och få anmälningar från behandlingshemmet. Det han är anmäld för är: Stöld, skadegörelse, olovlig körning, tillgrepp av fortskaffningsmedel, 2 fall av olaga hot. Hans vistelse har bara tillfört mer problem.. Detta är mer än han gjort när han var hemma!! Det finns så mycket att berätta om hur det funkar på detta behandlingshem men det tar jag en annan gång. Summan av allt är iaf att han blev akut omhändertagen i onsdags och blev förd till ett P12 hem, alltså dom tog ett akut LVU och han är placerad på ett LVU hem. På måndag kommer vi att träffa vår advokat och då ska vi bestämma om vi ska överklaga eller inte i detta läge, och det ska vi inte!
Länsrätten ska fatta beslut om det tillfälliga LVU:et ska stå kvar tills den riktiga LVU-ansökan kommit in eller inte och sonen vill stanna på det ställe han är nu så vi avvaktar, nu har vi 4 veckor på oss att fatta beslut om vi ska bestrida ett LVU eller inte. Det var en kort uppdatering om sonen, nu till dottern!
Hon är aktiv i sitt missbruk igen. Hon har ansökt om en ny behandling men allt tar ju sån tid!! Men den 8/11 Ska hon iaf på studiebesök på ett behandlingshem så sen får vi se vad som händer. En fördel är iaf att det är HON själv som ansökt om det, utan påverkan från mig, det är hennes eget beslut så jag tror ju att hon går in i behandlingen med bättre förutsättningar den här gången. Jag hoppas åtminstone det!
Jag själv håller ihop! Det är rena snurren just nu men jag tar en sak och en dag i taget! Finns inte så mycket annat att göra... Nog är det jobbigt men ingenting som jag inte klarar av! Allt som inte dödar, det härdar!!
Här har det varit händelserika veckor!
Sonen åkte på hemmet och det har BARA varit problem från början till slut där! Under dom fem veckor han har varit där så har han hunnit med att göra nya brott och få anmälningar från behandlingshemmet. Det han är anmäld för är: Stöld, skadegörelse, olovlig körning, tillgrepp av fortskaffningsmedel, 2 fall av olaga hot. Hans vistelse har bara tillfört mer problem.. Detta är mer än han gjort när han var hemma!! Det finns så mycket att berätta om hur det funkar på detta behandlingshem men det tar jag en annan gång. Summan av allt är iaf att han blev akut omhändertagen i onsdags och blev förd till ett P12 hem, alltså dom tog ett akut LVU och han är placerad på ett LVU hem. På måndag kommer vi att träffa vår advokat och då ska vi bestämma om vi ska överklaga eller inte i detta läge, och det ska vi inte!
Länsrätten ska fatta beslut om det tillfälliga LVU:et ska stå kvar tills den riktiga LVU-ansökan kommit in eller inte och sonen vill stanna på det ställe han är nu så vi avvaktar, nu har vi 4 veckor på oss att fatta beslut om vi ska bestrida ett LVU eller inte. Det var en kort uppdatering om sonen, nu till dottern!
Hon är aktiv i sitt missbruk igen. Hon har ansökt om en ny behandling men allt tar ju sån tid!! Men den 8/11 Ska hon iaf på studiebesök på ett behandlingshem så sen får vi se vad som händer. En fördel är iaf att det är HON själv som ansökt om det, utan påverkan från mig, det är hennes eget beslut så jag tror ju att hon går in i behandlingen med bättre förutsättningar den här gången. Jag hoppas åtminstone det!
Jag själv håller ihop! Det är rena snurren just nu men jag tar en sak och en dag i taget! Finns inte så mycket annat att göra... Nog är det jobbigt men ingenting som jag inte klarar av! Allt som inte dödar, det härdar!!
Livet, som det ser ut för mig....
12 oktober 2007, klockan 09:29
Satt och gick igenom mina blogginlägg och fick mig en aha-upplevelse... Vilket kaos min tillvaro är! Ena sekunden är allt lugnt och i nästa så brakar hela h-vetet loss! Jag går från hopp till förtvivlan på ingen tid alls.... Det är så tydligt när man ser det på print så att säga, kan inte påstå att jag egentligen märkt det på samma sätt tidigare! Tror att det är så att när man lever mitt i det så har man varken tid eller lust/ork att fundera så mycket på det, utan det rullar på i obruten takt vare sig man vill eller ej. Bara att hänga med!
Jag vill och försöker se positivt på saker och ting men ibland är det svårt, men trots allt så har jag mycket att vara tacksam över också.. det är inte BARA elände! Jag har en helt underbar familj som stöttar och finns där för mig närsom helst, jag har båda mina barn i livet, jag har ett bra socialt nätverk i form av vänner som finns för mig liksom jag finns för dom, listan över positiva saker i mitt liv kan göras oändlig! Tror att jag behöver påminna mig själv om att allt inte bara är skit!
Nu ska jag städa här hemma... (det är verkligen inte en rolig sak att göra, jag hatar att städa!! :-D )
Satt och gick igenom mina blogginlägg och fick mig en aha-upplevelse... Vilket kaos min tillvaro är! Ena sekunden är allt lugnt och i nästa så brakar hela h-vetet loss! Jag går från hopp till förtvivlan på ingen tid alls.... Det är så tydligt när man ser det på print så att säga, kan inte påstå att jag egentligen märkt det på samma sätt tidigare! Tror att det är så att när man lever mitt i det så har man varken tid eller lust/ork att fundera så mycket på det, utan det rullar på i obruten takt vare sig man vill eller ej. Bara att hänga med!
Jag vill och försöker se positivt på saker och ting men ibland är det svårt, men trots allt så har jag mycket att vara tacksam över också.. det är inte BARA elände! Jag har en helt underbar familj som stöttar och finns där för mig närsom helst, jag har båda mina barn i livet, jag har ett bra socialt nätverk i form av vänner som finns för mig liksom jag finns för dom, listan över positiva saker i mitt liv kan göras oändlig! Tror att jag behöver påminna mig själv om att allt inte bara är skit!
Nu ska jag städa här hemma... (det är verkligen inte en rolig sak att göra, jag hatar att städa!! :-D )
Rymning och skadegörelser
8 oktober 2007, klockan 23:41
Det har sonen hunnit med inatt. Tar det från början...
Det var en av killarna på hemmet som bestämt sig för att rymma och dom andra beslutade sig för att hjälpa honom. Dom stal nycklarna till personalstugan som står på gården och hoppade ut genom fönstren, sen gick dom in i personalstugan och stal 1700 kr och sen gick dom till en sommarstuga i närheten och rumsterade på deras inglasade veranda. Efter det åkte dom på mopeder in till själva orten.. där stack då killen som skulle rymma och dom andra 4 (inkl min son) for till huset som behandlingshemmet har inne i "stan". där skar dom sönder en sackosäck och spred ut innehållet i HELA huset (2 våningar) och sen försökte dom ta sig in i personalrummet men det klarade dom inte. För att göra en lång historia kort så var dom tillsist tvungna att ringa efter personalen för dom frös allihopa... Även han som rymde ringde och bad om hämtning... så nu blir det konsekvenser i form av polisförhör och indragna permissioner! Alla pengar är återlämnade och nycklarna också. Nåja.. det var lika bra att det här hände nu, för nu fick soc se vilket behov min son har av denna hjälp! Kanske kanske att dom tänker till nu och förlänger hans vistelse där, det hoppas åtminstone jag .
Med dottern är det lugnt så vitt jag vet, och det jag inte vet mår jag säkert inte illa av heller. Har kommit fram till att jag inte MÅSTE veta precis allt hela tiden. Mår ganska bra i all ev. ovetskap.
Själv har jag inte gjort så mycket vettigt idag, mest funnits till...
Nu till min date med kudden!
Godnatt och sov så gott
Det har sonen hunnit med inatt. Tar det från början...
Det var en av killarna på hemmet som bestämt sig för att rymma och dom andra beslutade sig för att hjälpa honom. Dom stal nycklarna till personalstugan som står på gården och hoppade ut genom fönstren, sen gick dom in i personalstugan och stal 1700 kr och sen gick dom till en sommarstuga i närheten och rumsterade på deras inglasade veranda. Efter det åkte dom på mopeder in till själva orten.. där stack då killen som skulle rymma och dom andra 4 (inkl min son) for till huset som behandlingshemmet har inne i "stan". där skar dom sönder en sackosäck och spred ut innehållet i HELA huset (2 våningar) och sen försökte dom ta sig in i personalrummet men det klarade dom inte. För att göra en lång historia kort så var dom tillsist tvungna att ringa efter personalen för dom frös allihopa... Även han som rymde ringde och bad om hämtning... så nu blir det konsekvenser i form av polisförhör och indragna permissioner! Alla pengar är återlämnade och nycklarna också. Nåja.. det var lika bra att det här hände nu, för nu fick soc se vilket behov min son har av denna hjälp! Kanske kanske att dom tänker till nu och förlänger hans vistelse där, det hoppas åtminstone jag .
Med dottern är det lugnt så vitt jag vet, och det jag inte vet mår jag säkert inte illa av heller. Har kommit fram till att jag inte MÅSTE veta precis allt hela tiden. Mår ganska bra i all ev. ovetskap.
Själv har jag inte gjort så mycket vettigt idag, mest funnits till...
Nu till min date med kudden!
Godnatt och sov så gott
Ganska lugnt på fronten
4 oktober 2007, klockan 22:43
Det har varit ganska lugnt i några dagar nu. Dottern tänkte sig till en "kompis" som bor i en annan ort.. Jag vet vad som skulle ha blivit om hon åkt så jag sa till henne att: "Du är väl medveten om vilket VAL du gör om du åker?" Det var det enda jag sa.. Jag sa inte att hon inte skulle åka och bara det är en klar förändring av mitt beteende i hennes ögon..Hon åkte inte! Alltid ett fall framåt iaf.
Sonen går det fint för fortfarande.. Gissa om det känns som bomull för själen just nu.
Själv har jag lugnat ner mig och har hunnit landa i det beslut jag fattat angående dottern och hennes missbruk, jag kan leva med det.. Det känns nästan som en befrielse att jag äntligen har tagit en klar ställning och framfört det till henne.. Och hon VET att jag verkligen kommer att genomföra det också.. Jag säger ALDRIG någonting till mina barn som jag inte kan stå för och det vet dom båda två.. Dom vet att dom kan lita på att jag gör som jag säger och inte kommer med tomma hot om konsekvenser som ändå inte blir av.
Nu är det godnatt för mig.
Det har varit ganska lugnt i några dagar nu. Dottern tänkte sig till en "kompis" som bor i en annan ort.. Jag vet vad som skulle ha blivit om hon åkt så jag sa till henne att: "Du är väl medveten om vilket VAL du gör om du åker?" Det var det enda jag sa.. Jag sa inte att hon inte skulle åka och bara det är en klar förändring av mitt beteende i hennes ögon..Hon åkte inte! Alltid ett fall framåt iaf.
Sonen går det fint för fortfarande.. Gissa om det känns som bomull för själen just nu.
Själv har jag lugnat ner mig och har hunnit landa i det beslut jag fattat angående dottern och hennes missbruk, jag kan leva med det.. Det känns nästan som en befrielse att jag äntligen har tagit en klar ställning och framfört det till henne.. Och hon VET att jag verkligen kommer att genomföra det också.. Jag säger ALDRIG någonting till mina barn som jag inte kan stå för och det vet dom båda två.. Dom vet att dom kan lita på att jag gör som jag säger och inte kommer med tomma hot om konsekvenser som ändå inte blir av.
Nu är det godnatt för mig.
Till dig min älskade dotter
2 oktober 2007, klockan 12:03
Nu har du tagit återfall IGEN och jag kan ingenting göra.. Endast du kan förändra ditt liv! Jag finns här och stöttar dig OM du vill leva ett drogfritt liv, Men jag KAN INTE fixa det åt dig, Hur gärna jag än vill! Jag kan skrika, gråta, vädja, jaa.. jag kan göra precis allt men inte leva ditt liv! Det är ditt liv och dina val som DU måste göra.. Men kom ALLTID ihåg att jag finns för dig den dag du bestämt dig!
Hörde denna låt och tänkte på dig... Älskar dig massor men nu har jag fått nog! Orkar inte, vill inte längre se på!
Don't give up
It's just the weight of the world
When you're heart's heavy
I...I will lift it for you
Don't give up
Because you want to be heard
If silence keeps you
I...I will break it for you
Everybody wants to be understood
Well I can hear you
Everybody wants to be loved
Don't give up
Because you are loved
Don't give up
It's just the hurt that you hide
When you lost inside
I...I will be there to find you
Don't give up
Because you want to burn bright
If darkness blinds you
I...I will shine to guide you
Everybody wants to be understood
Well I can hear you
Everybody wants to be loved
Don't give up
Because you are loved
You are loved
Don't give up
It's just the weight of the world
Don't give up
Every one is to be heard
You are loved
"Josh Groban"
Nu har du tagit återfall IGEN och jag kan ingenting göra.. Endast du kan förändra ditt liv! Jag finns här och stöttar dig OM du vill leva ett drogfritt liv, Men jag KAN INTE fixa det åt dig, Hur gärna jag än vill! Jag kan skrika, gråta, vädja, jaa.. jag kan göra precis allt men inte leva ditt liv! Det är ditt liv och dina val som DU måste göra.. Men kom ALLTID ihåg att jag finns för dig den dag du bestämt dig!
Hörde denna låt och tänkte på dig... Älskar dig massor men nu har jag fått nog! Orkar inte, vill inte längre se på!
Don't give up
It's just the weight of the world
When you're heart's heavy
I...I will lift it for you
Don't give up
Because you want to be heard
If silence keeps you
I...I will break it for you
Everybody wants to be understood
Well I can hear you
Everybody wants to be loved
Don't give up
Because you are loved
Don't give up
It's just the hurt that you hide
When you lost inside
I...I will be there to find you
Don't give up
Because you want to burn bright
If darkness blinds you
I...I will shine to guide you
Everybody wants to be understood
Well I can hear you
Everybody wants to be loved
Don't give up
Because you are loved
You are loved
Don't give up
It's just the weight of the world
Don't give up
Every one is to be heard
You are loved
"Josh Groban"
Det verkar som att hon FÅR börja skolan...
1 oktober 2007, klockan 23:04
Jaa.. jag har då levt rövare till alla berörda instanser och nu har vi kommit så långt så att dottern får börja skolan den 22.. Men att man som förälder ska behöva härja och bråka och kämpa HELA TIDEN för att myndigheterna inte ska dra ner den som försöker resa sig!? Hennes skolgång är villkorad, dom vill att hon ska lämna rena drogtester en eller två gånger i veckan och det tycker jag är helt okej... Jag anser att hon ska få chansen att bevisa att hon verkligen ÄR drogfri och VILL göra något av sitt liv.. Om hon däremot missköter sig och tar återfall så tycker jag att hon har förverkat sin "rätt".. Då finns det andra som behöver den platsen mer än hon gör! Det är bra att soc kräver en motprestation av henne och det är inte mer än rätt.. hon har en hel del att bevisa och leva upp till.. Hoppas hon förstår att hon bara får en chans.. Sumpar hon den då får hon då faktiskt skylla sig själv och ta det som kommer i så fall. Kanske låter hårt men hon MÅSTE förstå och lära sig att ingenting kommer gratis, att man måste kämpa för att nå sina mål.. Även hon... precis som alla andra.. Ibland tror jag att hon förväntar sig att allt bara ska falla på plats av sig själv, att hon inte ska behöva lägga ner någon energi för att få allt att fungera.. Det är sällan så enkelt i livet, det har jag fått lära mig genom åren iaf...
Sonen verkar trivas på hemmet, han låter väldigt glad o positiv och verkar allmänt tillfreds med tillvaron.. Ingenting av hans inneboende stress märks av nu, det är ju inga kompisar som drar och mobilen har han ju inte där så det är riktigt lugnt för honom..
Jag själv ska börja om på gymet, har inte haft varken tid eller ork för det men NU är MIN tid här...
Tjaa.. det var en liten uppdatering av vad som händer och sker i mitt liv för närvarande.
Jaa.. jag har då levt rövare till alla berörda instanser och nu har vi kommit så långt så att dottern får börja skolan den 22.. Men att man som förälder ska behöva härja och bråka och kämpa HELA TIDEN för att myndigheterna inte ska dra ner den som försöker resa sig!? Hennes skolgång är villkorad, dom vill att hon ska lämna rena drogtester en eller två gånger i veckan och det tycker jag är helt okej... Jag anser att hon ska få chansen att bevisa att hon verkligen ÄR drogfri och VILL göra något av sitt liv.. Om hon däremot missköter sig och tar återfall så tycker jag att hon har förverkat sin "rätt".. Då finns det andra som behöver den platsen mer än hon gör! Det är bra att soc kräver en motprestation av henne och det är inte mer än rätt.. hon har en hel del att bevisa och leva upp till.. Hoppas hon förstår att hon bara får en chans.. Sumpar hon den då får hon då faktiskt skylla sig själv och ta det som kommer i så fall. Kanske låter hårt men hon MÅSTE förstå och lära sig att ingenting kommer gratis, att man måste kämpa för att nå sina mål.. Även hon... precis som alla andra.. Ibland tror jag att hon förväntar sig att allt bara ska falla på plats av sig själv, att hon inte ska behöva lägga ner någon energi för att få allt att fungera.. Det är sällan så enkelt i livet, det har jag fått lära mig genom åren iaf...
Sonen verkar trivas på hemmet, han låter väldigt glad o positiv och verkar allmänt tillfreds med tillvaron.. Ingenting av hans inneboende stress märks av nu, det är ju inga kompisar som drar och mobilen har han ju inte där så det är riktigt lugnt för honom..
Jag själv ska börja om på gymet, har inte haft varken tid eller ork för det men NU är MIN tid här...
Tjaa.. det var en liten uppdatering av vad som händer och sker i mitt liv för närvarande.
Helt otroligt
27 september 2007, klockan 14:16
I tisdags så var jag o dottern på möte på soc eftersom hon vill ha en ny behandling.. Berättade ju tidigare om alla sanningar som kom då.. Nå hursomhelst så erkände hon att hon har tagit en hel del återfall i sommar men att hon vill ha hjälp nu för hon känner att det inte är så långt borta med fler återfall.. Vi la in en ansökan angående behandling.. tidigare samma dag så fick hon besked att hon skulle få börja läsa upp sina betyg på komvux, med start den 22/10. Hon såg fram emot att börja göra någonting om dagarna och inte bara dra omkring. Så himla bra tyckte jag... ÄNTLIGEN börjar det röra på sig och se positivt ut... Det varade ända tills idag!
Idag ringde hennes ekonomiassistent på soc och meddelade att hon INTE FÅR BÖRJA PÅ SKOLAN eftersom hon har knarkat i sommar!!!!? Jag ringde dit och pratade med hennes behandlingsassistent för jag fick inte tag på den andra.. och hon sa: Joo Katarina var precis in och berättade det för mig, Katarina är då hon som har hand om ekonomin.. Jaha, sa jag, vad menar ni med det här då? Jag förstår inte!! Hon svarade att jaaa, egentligen så ska du ju prata med Katarina... men jag kan sätta ihop ett möte så får vi klara ut det här... Så imorgon ska vi ha möte.. Hoppas verkligen dom kan förklara varför i hela världen dom tar bort en aktivitet som hon faktiskt VILL göra.. Den första hon velat göra på gud vet hur länge!! Här har hon SJÄLV velat ha hjälp och vill göra någonting aktivt istället för att bara dra omkring och umgås med gamla "vänner" och därigenom riskera återfall.. hon har så att säga försökt mota olle i grind, och vad gör dom?? Joo dom drar undan mattan för henne när hon precis lyckats ta sig upp på knäna.. så nu är det då platt fall igen!! Helsjukt agerande tycker jag!! Ska bli väldigt intressant att höra om dom har någon riktigt bra förklaring till detta.. Någonting annat accepterar jag inte!!!"
I tisdags så var jag o dottern på möte på soc eftersom hon vill ha en ny behandling.. Berättade ju tidigare om alla sanningar som kom då.. Nå hursomhelst så erkände hon att hon har tagit en hel del återfall i sommar men att hon vill ha hjälp nu för hon känner att det inte är så långt borta med fler återfall.. Vi la in en ansökan angående behandling.. tidigare samma dag så fick hon besked att hon skulle få börja läsa upp sina betyg på komvux, med start den 22/10. Hon såg fram emot att börja göra någonting om dagarna och inte bara dra omkring. Så himla bra tyckte jag... ÄNTLIGEN börjar det röra på sig och se positivt ut... Det varade ända tills idag!
Idag ringde hennes ekonomiassistent på soc och meddelade att hon INTE FÅR BÖRJA PÅ SKOLAN eftersom hon har knarkat i sommar!!!!? Jag ringde dit och pratade med hennes behandlingsassistent för jag fick inte tag på den andra.. och hon sa: Joo Katarina var precis in och berättade det för mig, Katarina är då hon som har hand om ekonomin.. Jaha, sa jag, vad menar ni med det här då? Jag förstår inte!! Hon svarade att jaaa, egentligen så ska du ju prata med Katarina... men jag kan sätta ihop ett möte så får vi klara ut det här... Så imorgon ska vi ha möte.. Hoppas verkligen dom kan förklara varför i hela världen dom tar bort en aktivitet som hon faktiskt VILL göra.. Den första hon velat göra på gud vet hur länge!! Här har hon SJÄLV velat ha hjälp och vill göra någonting aktivt istället för att bara dra omkring och umgås med gamla "vänner" och därigenom riskera återfall.. hon har så att säga försökt mota olle i grind, och vad gör dom?? Joo dom drar undan mattan för henne när hon precis lyckats ta sig upp på knäna.. så nu är det då platt fall igen!! Helsjukt agerande tycker jag!! Ska bli väldigt intressant att höra om dom har någon riktigt bra förklaring till detta.. Någonting annat accepterar jag inte!!!"
Lite bättre idag
26 september 2007, klockan 22:17
Det har känts bättre idag.. saknar sonen och är orolig för dottern men jag överlever! Det var nog bara ett besök i det berömda självömkansträsket... (",)
Har som inget att skriva om idag... Händelselös dag faktiskt.. Märklig känsla!! INGENTING har hänt, varken dåligt eller bra.. fast det i sig är väl kanske bra, jag vet inte, man kanske behöver ha såna dagar också och inte bara en ändlös massa händelser hela tiden men det är som ganska ovanligt i mitt liv..
Ringde och pratade med personalen idag och hörde efter hur det går, pratade inte med sonen eftersom vi kommit överens om att jag ringer på fredag.. Dom sa att det är ganska lugnt men han längtar hem.. Dom tycker att han är en social och trevlig kille.. sånt är ju kul att höra..
Nu är det dags för att få lite sömn..
Det har känts bättre idag.. saknar sonen och är orolig för dottern men jag överlever! Det var nog bara ett besök i det berömda självömkansträsket... (",)
Har som inget att skriva om idag... Händelselös dag faktiskt.. Märklig känsla!! INGENTING har hänt, varken dåligt eller bra.. fast det i sig är väl kanske bra, jag vet inte, man kanske behöver ha såna dagar också och inte bara en ändlös massa händelser hela tiden men det är som ganska ovanligt i mitt liv..
Ringde och pratade med personalen idag och hörde efter hur det går, pratade inte med sonen eftersom vi kommit överens om att jag ringer på fredag.. Dom sa att det är ganska lugnt men han längtar hem.. Dom tycker att han är en social och trevlig kille.. sånt är ju kul att höra..
Nu är det dags för att få lite sömn..
En sanningens dag!!
25 september 2007, klockan 21:02
Idag har jag fått höra sanningen av dottern! Min "magkänsla" har INTE haft fel! Hon har tagit flera återfall under flera månaders tid... Hon vill på behandling igen.. Få se nu då hur det går med det, kommunen där vi bor tänker visst försöka behandla alla på hemmaplan.. En del som har varit på behandling några månader får inte förlängt för dom ska behandlas hemma! Jag tror inte att det kommer att funka, dom försökte ju den versionen med dottern och det gick inte alls.. Hon gick på samtal på soc och lämnade drogprover 2 ggr/vecka, samma dagar och tider alla veckor.. Inga stickprover.. Nog visste hon när hon kunde ta ett race och när det var dags att hålla sig drogfri några dagar.. planering kallas det, och det är inte bara soc som kan den konsten, det har jag lärt mig genom åren...Totalt värdelöst!!
Tycker att det går tungt nu! Lämnade sonen på hemmet igår och idag en massa sanningar.. Till råga på att elände så kommer det visst en "kompis" från en annan ort till dottern i helgen, denna tjej är också missbrukare och jag vet och förstår redan i förväg vad som är på gång.. ett planerat återfall och inget annat! det värsta är att jag inte kan göra så mycket som läget är nu.. Dottern har satt "munkavel" på soc så dom får inte prata med mig om henne som dom fått tidigare, det har väl sina fördelar och även nackdelar för min del, jag får ju som sagt inte veta nåt men å andra sidan så kanske jag måste ta tag i den där delen med att släppa kontrollen igen...
Jag vet faktiskt inte hur jag ska överleva detta.. Är det någon ond kraft som verkligen har gett sig sjutton på att jag ska ha det så jävligt som möjligt?? När ska det vända?? Orken har börjat tryta och jag känner hur jag sjunker längre och längre ner i jag vet inte vad.. frågan är om jag orkar resa mig nån mer gång nu!!
Sinnesrobönen
Gud, ge mig sinnesro,
att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Idag har jag fått höra sanningen av dottern! Min "magkänsla" har INTE haft fel! Hon har tagit flera återfall under flera månaders tid... Hon vill på behandling igen.. Få se nu då hur det går med det, kommunen där vi bor tänker visst försöka behandla alla på hemmaplan.. En del som har varit på behandling några månader får inte förlängt för dom ska behandlas hemma! Jag tror inte att det kommer att funka, dom försökte ju den versionen med dottern och det gick inte alls.. Hon gick på samtal på soc och lämnade drogprover 2 ggr/vecka, samma dagar och tider alla veckor.. Inga stickprover.. Nog visste hon när hon kunde ta ett race och när det var dags att hålla sig drogfri några dagar.. planering kallas det, och det är inte bara soc som kan den konsten, det har jag lärt mig genom åren...Totalt värdelöst!!
Tycker att det går tungt nu! Lämnade sonen på hemmet igår och idag en massa sanningar.. Till råga på att elände så kommer det visst en "kompis" från en annan ort till dottern i helgen, denna tjej är också missbrukare och jag vet och förstår redan i förväg vad som är på gång.. ett planerat återfall och inget annat! det värsta är att jag inte kan göra så mycket som läget är nu.. Dottern har satt "munkavel" på soc så dom får inte prata med mig om henne som dom fått tidigare, det har väl sina fördelar och även nackdelar för min del, jag får ju som sagt inte veta nåt men å andra sidan så kanske jag måste ta tag i den där delen med att släppa kontrollen igen...
Jag vet faktiskt inte hur jag ska överleva detta.. Är det någon ond kraft som verkligen har gett sig sjutton på att jag ska ha det så jävligt som möjligt?? När ska det vända?? Orken har börjat tryta och jag känner hur jag sjunker längre och längre ner i jag vet inte vad.. frågan är om jag orkar resa mig nån mer gång nu!!
Sinnesrobönen
Gud, ge mig sinnesro,
att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Vad dom gör på "behandlingshemmet"
25 september 2007, klockan 14:13
Vi erbjuder en trygg och hemmaliknande miljö där vi försöker skapa framtidstro och ge förutsättningar för ett bra liv för våra barn.
Vi har varierande och vacker natur inpå husknuten och använder den aktivt i terapiarbetet. Till exempel sysselsätter vi barnen med hjälp av:
* hundspannsåkning med egna hundar
* skoterutflykter
* fiske
* slalomåkning med mera.
Kort sagt är hemmet en plats där det finns utrymme för såväl trygghet och harmoni som ett spännande och aktivt friluftsliv, långt från stadens lockelser men ändå nära till både skola och kommunikationer.
Vårdideologi
Vår erfarenhet är att många av de barn/ungdomar vi träffat, inte har kunnat fungera bra ihop med andra människor. De har inte fått lära sig de gränser, normer och hänsyn som behövs för goda, förtroendefulla och ömsesidiga relationer, till både kamrater och vuxna.
Vi arbetar därför målinriktat mot detta. Vi vill att de får lära sig att känna förtroende, kamratskap, ansvar och att arbeta tillsammans med pålitliga och stabila vuxna.
Vi anväder faspogram i vården, i olika steg. I faspogramet ingår social färdighetstränig, veckosamtal och veckokontrakt som bygger på ett belöningssystem.
ART erbjuds.
ADAD-intervjuer görs i syfte för bl.a behandlingsplan och kvalitetssäkring
Naturen, en del av terapin.
Naturen i sig kan ge mycket; vara läkande och lärorik på många olika sätt. Därför arbetar vi mycket med spännande uteaktiviteter.
Hemmets lämpliga läge gör att vi kan erbjuda aktiviteter i slalombacken, 5 km från hemmet, hundspannskörning, skoterutflykter, vinter och sommarfiske, fjällvandringar, och fina badmöjligheter vid hemmet. Vi har även egna draghundar på gården som ungdomarna sköter och tävlar med.
Föräldrar/vårdnadshavare är välkomna att hälsa på. Lämplig stuga finns i anknytning till hemmet för övernattning. Stödsamtal erbjuds
Vi erbjuder en trygg och hemmaliknande miljö där vi försöker skapa framtidstro och ge förutsättningar för ett bra liv för våra barn.
Vi har varierande och vacker natur inpå husknuten och använder den aktivt i terapiarbetet. Till exempel sysselsätter vi barnen med hjälp av:
* hundspannsåkning med egna hundar
* skoterutflykter
* fiske
* slalomåkning med mera.
Kort sagt är hemmet en plats där det finns utrymme för såväl trygghet och harmoni som ett spännande och aktivt friluftsliv, långt från stadens lockelser men ändå nära till både skola och kommunikationer.
Vårdideologi
Vår erfarenhet är att många av de barn/ungdomar vi träffat, inte har kunnat fungera bra ihop med andra människor. De har inte fått lära sig de gränser, normer och hänsyn som behövs för goda, förtroendefulla och ömsesidiga relationer, till både kamrater och vuxna.
Vi arbetar därför målinriktat mot detta. Vi vill att de får lära sig att känna förtroende, kamratskap, ansvar och att arbeta tillsammans med pålitliga och stabila vuxna.
Vi anväder faspogram i vården, i olika steg. I faspogramet ingår social färdighetstränig, veckosamtal och veckokontrakt som bygger på ett belöningssystem.
ART erbjuds.
ADAD-intervjuer görs i syfte för bl.a behandlingsplan och kvalitetssäkring
Naturen, en del av terapin.
Naturen i sig kan ge mycket; vara läkande och lärorik på många olika sätt. Därför arbetar vi mycket med spännande uteaktiviteter.
Hemmets lämpliga läge gör att vi kan erbjuda aktiviteter i slalombacken, 5 km från hemmet, hundspannskörning, skoterutflykter, vinter och sommarfiske, fjällvandringar, och fina badmöjligheter vid hemmet. Vi har även egna draghundar på gården som ungdomarna sköter och tävlar med.
Föräldrar/vårdnadshavare är välkomna att hälsa på. Lämplig stuga finns i anknytning till hemmet för övernattning. Stödsamtal erbjuds
Nu är han där.
25 september 2007, klockan 09:03
Igår var vi då med sonen till "behandlings"hemmet och lämnade honom där, Usch vilken fruktansvärd separationsångest jag hade och har! Jag har nog inte landat i det ännu.
När vi kom dit så visade dom sonen hans rum och det var först DÅ som det gick upp för honom att han faktiskt ska stanna där! Man såg hur hela han sjönk ihop.. Sen var det dags för lunch och sonen åt i rekordfart och sen ville han prata med mig ute, vi gick ut och det första han sa var: Tänker ni verkligen lämna mig här? Jag sa att ja, det tänker vi göra, det är hit allt har kommit och nu är vi här.. Jaha sa han, men jag tänker inte stanna här mer än en månad, MAX! Jag tyckte att det var bäst att inte gå in i nån diskussion med honom angående detta så jag svarade bara att ja ja, ta det som det kommer nu och gör det bästa du kan av situationen. sen gick vi in o drack kaffe. Han var jätteorolig under hela tiden och kunde inte sitta still i två minuter.
Det här stället har som rutin att när det kommer en ny kille så åker en personal iväg till en stuga med den nya i 3-4 dygn, bara dom två. Detta för att dom ska få en chans att landa lite i att dom är iväg hemifrån innan allt nytt ramlar över dom, dom ska lära känna dom andra ungdomarna, personalen, omgivningarna osv. Det är ju då den personal som ska bli kontaktperson för ungdomen som åker iväg med dom. Sen handlar det ju också om att bryta ner murar, lära känna och få förtroende för sin kontaktperson.
Hur som helst så åkte dom iväg medans vi var kvar där och när sonen åkte så började stora gråtkalaset igen! alltså, jag är helt inne på att detta är det absolut bästa för honom, det har jag inga problem med! Det var separationsångest och det faktum att han mådde så dåligt när dom åkte som gjorde att jag fick den reaktion jag fick.
Imorse så ringde jag till hemmet och hörde efter hur det går och hur gårdagen var, dom berättade att sonen var ganska lugn men han hade hemlängtan såklart.. Jag pratade en stund med dom och kände mig genast lugnare.. Såå.. Nu är han där och det som återstår för mig nu är att landa i det här och börja slappna av och släppa kontrollen, eller rättare sagt, släppa mitt behov av att ha fullständig kontroll och lita på att det är vettiga människor som har hand om min son.. Lättare sagt än gjort men jag jobbar på det!
Herregud! Det gick precis upp för mig att jag inte längre behöver vara beredd på utryckning 24 timmar om dygnet... Konstigt känns det
Igår var vi då med sonen till "behandlings"hemmet och lämnade honom där, Usch vilken fruktansvärd separationsångest jag hade och har! Jag har nog inte landat i det ännu.
När vi kom dit så visade dom sonen hans rum och det var först DÅ som det gick upp för honom att han faktiskt ska stanna där! Man såg hur hela han sjönk ihop.. Sen var det dags för lunch och sonen åt i rekordfart och sen ville han prata med mig ute, vi gick ut och det första han sa var: Tänker ni verkligen lämna mig här? Jag sa att ja, det tänker vi göra, det är hit allt har kommit och nu är vi här.. Jaha sa han, men jag tänker inte stanna här mer än en månad, MAX! Jag tyckte att det var bäst att inte gå in i nån diskussion med honom angående detta så jag svarade bara att ja ja, ta det som det kommer nu och gör det bästa du kan av situationen. sen gick vi in o drack kaffe. Han var jätteorolig under hela tiden och kunde inte sitta still i två minuter.
Det här stället har som rutin att när det kommer en ny kille så åker en personal iväg till en stuga med den nya i 3-4 dygn, bara dom två. Detta för att dom ska få en chans att landa lite i att dom är iväg hemifrån innan allt nytt ramlar över dom, dom ska lära känna dom andra ungdomarna, personalen, omgivningarna osv. Det är ju då den personal som ska bli kontaktperson för ungdomen som åker iväg med dom. Sen handlar det ju också om att bryta ner murar, lära känna och få förtroende för sin kontaktperson.
Hur som helst så åkte dom iväg medans vi var kvar där och när sonen åkte så började stora gråtkalaset igen! alltså, jag är helt inne på att detta är det absolut bästa för honom, det har jag inga problem med! Det var separationsångest och det faktum att han mådde så dåligt när dom åkte som gjorde att jag fick den reaktion jag fick.
Imorse så ringde jag till hemmet och hörde efter hur det går och hur gårdagen var, dom berättade att sonen var ganska lugn men han hade hemlängtan såklart.. Jag pratade en stund med dom och kände mig genast lugnare.. Såå.. Nu är han där och det som återstår för mig nu är att landa i det här och börja slappna av och släppa kontrollen, eller rättare sagt, släppa mitt behov av att ha fullständig kontroll och lita på att det är vettiga människor som har hand om min son.. Lättare sagt än gjort men jag jobbar på det!
Herregud! Det gick precis upp för mig att jag inte längre behöver vara beredd på utryckning 24 timmar om dygnet... Konstigt känns det
Japp!! Han ska åka!!
23 september 2007, klockan 09:36
I Torsdags kom beskedet att sonen får åka på "behandlings"hemmet. Dom hade efter hårda påtryckningar från mig och sonens socialassistent tagit ett beslut som gäller fram tills årsskiftet, alltså drygt 2 månader.
HÄRLIGT tyckte jag fram tills hon frågade mig om jag skulle åka med på MÅNDAG..
Då gick det upp för mig att jag stod i begrepp att skicka iväg honom till ett hem 35 mil hemifrån... och så började stora gråtkalaset..
Jag tycker fortfarande att det är det bästa som kunde hända MEN det är då inget roligt!
Jag var jätteglad för att det gick igenom och samtidigt var det en sorg utan dess like.. Snacka om dubbelbottnat!
Min stackars särbo fattade ingenting precis då.. Där satt jag alltså o storgrät och han frågade vad det var.. Jag är så glad över att det gick igenom brölade jag fram medan tårarna sprutade. Han tittade förvirrat på mig och sa: Thats not a happy face!! Till saken hör att han inte har egna barn och har nog lite svårt att förstå alla känslor och alla berg o dalbanor man kan ha...
Nu till sonen... Jag o hans pappa pratade med honom på torsdag och berättade socialens beslut och som förväntat så vägrade han att ens tänka på att åka.. Efter många om och men så gick han med på det eftersom beslutet bara var på 3 månader.. men det har svängt fram och tillbaks under helgen, just nu är han ialla fall inne på att åka och vi packade igår kväll.. Får väl se hur det går i morgonbitti när vi väl ska iväg...
Jag uppdaterar senare.
I Torsdags kom beskedet att sonen får åka på "behandlings"hemmet. Dom hade efter hårda påtryckningar från mig och sonens socialassistent tagit ett beslut som gäller fram tills årsskiftet, alltså drygt 2 månader.
HÄRLIGT tyckte jag fram tills hon frågade mig om jag skulle åka med på MÅNDAG..
Då gick det upp för mig att jag stod i begrepp att skicka iväg honom till ett hem 35 mil hemifrån... och så började stora gråtkalaset..
Jag tycker fortfarande att det är det bästa som kunde hända MEN det är då inget roligt!
Jag var jätteglad för att det gick igenom och samtidigt var det en sorg utan dess like.. Snacka om dubbelbottnat!
Min stackars särbo fattade ingenting precis då.. Där satt jag alltså o storgrät och han frågade vad det var.. Jag är så glad över att det gick igenom brölade jag fram medan tårarna sprutade. Han tittade förvirrat på mig och sa: Thats not a happy face!! Till saken hör att han inte har egna barn och har nog lite svårt att förstå alla känslor och alla berg o dalbanor man kan ha...
Nu till sonen... Jag o hans pappa pratade med honom på torsdag och berättade socialens beslut och som förväntat så vägrade han att ens tänka på att åka.. Efter många om och men så gick han med på det eftersom beslutet bara var på 3 månader.. men det har svängt fram och tillbaks under helgen, just nu är han ialla fall inne på att åka och vi packade igår kväll.. Får väl se hur det går i morgonbitti när vi väl ska iväg...
Jag uppdaterar senare.
Vilken underbar liten flicka
22 september 2007, klockan 00:12
Kolla klippet....
http://www.youtube.com/watch?v=En0A8KGMgq8
Kolla klippet....
http://www.youtube.com/watch?v=En0A8KGMgq8
Underbar helg
16 september 2007, klockan 20:59
Jaa.. det har vi verkligen haft, mina barn o jag! Allt har förflutit lugnt och fint.. Ingen oro eller stök o bök.. bara harmoni! Denna helg lever jag länge på! Sonen har haft ro att vara hemma och umgås med mig och dottern likaså.. Det är då länge sen jag hade en sån lugn helg, den saken är säker! Egentligen har vi inte gjort så mycket utan mest bara funnits till och man behöver väl det också.. Det händer ju så mycket övrig tid så man bör ju ta vara på ögonblicken i livet som är fina...
Jobb imorgon.. så det blir tidig kväll nu...
Jaa.. det har vi verkligen haft, mina barn o jag! Allt har förflutit lugnt och fint.. Ingen oro eller stök o bök.. bara harmoni! Denna helg lever jag länge på! Sonen har haft ro att vara hemma och umgås med mig och dottern likaså.. Det är då länge sen jag hade en sån lugn helg, den saken är säker! Egentligen har vi inte gjort så mycket utan mest bara funnits till och man behöver väl det också.. Det händer ju så mycket övrig tid så man bör ju ta vara på ögonblicken i livet som är fina...
Jobb imorgon.. så det blir tidig kväll nu...
Roligt :-D
15 september 2007, klockan 21:34
En man kommer in på en pub i England. Han tar fram en väska och ur den halar han fram en liten flygel och ställer på bardisken. Han gräver lite i väskan och plockar fram en liten pall som han ställer vid flygeln. Bartendern tittar förvånat på. Plötsligt tar mannen fram en 30 centimeter hög, livs levande gubbe ur väskan som han sätter på pallen och till bartenderns förvåning börjar den lilla gubben att spela på flygeln. Bartendern tror inte sina ögon och frågar mannen vad detta är.
-Jo, säger mannen, jag hittade en oljelampan och när jag gned på den så kom en ande fram och sa att jag fick önska mig vad jag ville. Jag sa en önskning och detta är vad jag fick.
Bartendern blir intresserad och frågar om han får låna lampan. Jajjamänsan , svarar mannen, men var försiktig.
Bartendern får lampan och och går in i köket och börjar gnida.
Efter fem minuter blir plötsligt himmlen utanför puben alldeles svart och man hör ett muller och kvackande. Plötsligt kraschas alla fönster och tiotusentals ankor flyger in genom fönster och dörrar. Det blir fullständig kaos på puben.
När värsta kaoset har lagt sig kryper bartendern fram ur spillrorna och gapar till mannen med oljelampan.
-Vad ihelvete är det som har hänt. Jag gick bak i köket och önskade mig tiotusen knull(detta var ju i England så han sa ju fucks) och helt plötsligt flyger det in tiotusen "ducks" Den där jävla anden har ju problem med hörseln!!!
-Ja men va fan, det trodde jag du fattade, svarar mannen med oljelampan. Tror du jag är så jävla dum att jag önskar mig en 30 centimeters pianist???
Roligt nr 2
En man går in på apoteket med sin 8-årige son. Sonen får syn på hyllan med kondomer och frågar sin pappa:
- "Vad är det där?".
- "De kallas för kondomer, min son.", svarar pappan. "Män använder dem för att ha säker sex."
- "Jaha", säger sonen. "Det har jag hört talas om i skolan."
Han plockar fram ett trepack och frågar pappan:
- "Varför är det tre i den här förpackningen?"
- "Den här förpackningen är för gymnasiekillar. En för fredagen, en för lördagen och en för söndagen."
Sonen plockar då fram ett sexpack och frågar:
- "Men vilka är de här för då?"
- "De där är för universitetsstudenter", svarar pappan. "Två för fredagen, två för lördagen och två för söndagen."
- "Wow!", utbrister sonen. "Men vilka använder då de här?" säger han och plockar fram ett tolvpack.
- "De där är för gifta män", suckar pappan. "En för januari, en för februari, en för mars..."
En man kommer in på en pub i England. Han tar fram en väska och ur den halar han fram en liten flygel och ställer på bardisken. Han gräver lite i väskan och plockar fram en liten pall som han ställer vid flygeln. Bartendern tittar förvånat på. Plötsligt tar mannen fram en 30 centimeter hög, livs levande gubbe ur väskan som han sätter på pallen och till bartenderns förvåning börjar den lilla gubben att spela på flygeln. Bartendern tror inte sina ögon och frågar mannen vad detta är.
-Jo, säger mannen, jag hittade en oljelampan och när jag gned på den så kom en ande fram och sa att jag fick önska mig vad jag ville. Jag sa en önskning och detta är vad jag fick.
Bartendern blir intresserad och frågar om han får låna lampan. Jajjamänsan , svarar mannen, men var försiktig.
Bartendern får lampan och och går in i köket och börjar gnida.
Efter fem minuter blir plötsligt himmlen utanför puben alldeles svart och man hör ett muller och kvackande. Plötsligt kraschas alla fönster och tiotusentals ankor flyger in genom fönster och dörrar. Det blir fullständig kaos på puben.
När värsta kaoset har lagt sig kryper bartendern fram ur spillrorna och gapar till mannen med oljelampan.
-Vad ihelvete är det som har hänt. Jag gick bak i köket och önskade mig tiotusen knull(detta var ju i England så han sa ju fucks) och helt plötsligt flyger det in tiotusen "ducks" Den där jävla anden har ju problem med hörseln!!!
-Ja men va fan, det trodde jag du fattade, svarar mannen med oljelampan. Tror du jag är så jävla dum att jag önskar mig en 30 centimeters pianist???
Roligt nr 2
En man går in på apoteket med sin 8-årige son. Sonen får syn på hyllan med kondomer och frågar sin pappa:
- "Vad är det där?".
- "De kallas för kondomer, min son.", svarar pappan. "Män använder dem för att ha säker sex."
- "Jaha", säger sonen. "Det har jag hört talas om i skolan."
Han plockar fram ett trepack och frågar pappan:
- "Varför är det tre i den här förpackningen?"
- "Den här förpackningen är för gymnasiekillar. En för fredagen, en för lördagen och en för söndagen."
Sonen plockar då fram ett sexpack och frågar:
- "Men vilka är de här för då?"
- "De där är för universitetsstudenter", svarar pappan. "Två för fredagen, två för lördagen och två för söndagen."
- "Wow!", utbrister sonen. "Men vilka använder då de här?" säger han och plockar fram ett tolvpack.
- "De där är för gifta män", suckar pappan. "En för januari, en för februari, en för mars..."
Jaha! Dom gör det IGEN!!
15 september 2007, klockan 00:23
Jag har varit och kollat på ett "behandlingshem" tillsammans med min son. Det är ett behandlingshem för dom som har diagnoser typ ADHD o Aspergers.
Det är då soc som har dragit igång detta och föralldel, jag tror verkligen att det vore det bästa för honom, att få komma på ett ställe där han får lära sig att strukturera upp sin vardag, lära sig hantera olika situationer som kan inträffa i livet.. Och min son var väldigt positivt inställd till det från början..
Socialassistenten gjorde mer eller mindre upp med personalen på detta ställe att den 17/9 vore ett bra datum för honom att komma dit och det var sonen med på.. Sen ska det ju genom olika instanser innan beslut kan fattas och den sista instansen på soc beslutade att dom inte kan besluta just nu, dom vill kolla upp om LSS kan gå in med någon del...!
När sonens soc assistent ringde o meddelade detta så sa jag till henne att det var inte särskilt klokt eftersom jag känner min son och vet att om det dröjer för länge så svänger han om.. och mycket riktigt! Dom (soc) har nu sagt till min son att det dröjer tills den 20:e innan dom fattar beslut och nu tänker han inte åka alls!
Detta är alltså en frivillig grej för honom, med andra ord det finns inget LVU underlag på sonen.. Såå.. det är bara glömma alltihop för han har nu bestämt sig och det spelar absolut ingen roll hur mycket jag än försöker övertala honom om fördelarna med att åka, det är ett nytt ställe och han har hunnit fundera på saken och kommit fram till att det är alldeles för skrämmande att lämna hemmet och åka iväg!
Det var ju på liknande sätt det gick till när det gällde dottern.. dom väntade tills hon nästan dog i sitt missbruk innan dom gick in och agerade!!! Som förälder har du små för att inte säga inga möjligheter att få till samma möjligheter när det gäller behandlingar, tvång eller inte!
Man undrar ju varför allting ska ta så lång tid och varför det måste vara så mycket byråkrati med allt...
Jag har varit och kollat på ett "behandlingshem" tillsammans med min son. Det är ett behandlingshem för dom som har diagnoser typ ADHD o Aspergers.
Det är då soc som har dragit igång detta och föralldel, jag tror verkligen att det vore det bästa för honom, att få komma på ett ställe där han får lära sig att strukturera upp sin vardag, lära sig hantera olika situationer som kan inträffa i livet.. Och min son var väldigt positivt inställd till det från början..
Socialassistenten gjorde mer eller mindre upp med personalen på detta ställe att den 17/9 vore ett bra datum för honom att komma dit och det var sonen med på.. Sen ska det ju genom olika instanser innan beslut kan fattas och den sista instansen på soc beslutade att dom inte kan besluta just nu, dom vill kolla upp om LSS kan gå in med någon del...!
När sonens soc assistent ringde o meddelade detta så sa jag till henne att det var inte särskilt klokt eftersom jag känner min son och vet att om det dröjer för länge så svänger han om.. och mycket riktigt! Dom (soc) har nu sagt till min son att det dröjer tills den 20:e innan dom fattar beslut och nu tänker han inte åka alls!
Detta är alltså en frivillig grej för honom, med andra ord det finns inget LVU underlag på sonen.. Såå.. det är bara glömma alltihop för han har nu bestämt sig och det spelar absolut ingen roll hur mycket jag än försöker övertala honom om fördelarna med att åka, det är ett nytt ställe och han har hunnit fundera på saken och kommit fram till att det är alldeles för skrämmande att lämna hemmet och åka iväg!
Det var ju på liknande sätt det gick till när det gällde dottern.. dom väntade tills hon nästan dog i sitt missbruk innan dom gick in och agerade!!! Som förälder har du små för att inte säga inga möjligheter att få till samma möjligheter när det gäller behandlingar, tvång eller inte!
Man undrar ju varför allting ska ta så lång tid och varför det måste vara så mycket byråkrati med allt...
Ska försöka
11 september 2007, klockan 22:42
ta mig i kragen någon dag och skriva ner allt som händer här och det är MYCKET det! Det är som ständigt någonting... och trött och less blir jag!! Just nu är jag i en rejäl svacka och tänker för mig själv att: Nu skiter jag i det här!! Jag går ut genom dörren och bara drar iväg och kommer inte tillbaks! Det kommer jag naturligtvis inte att göra men det kan KÄNNAS som att jag vill det! I vilket fall som helst så ska jag ta mig en kortare semester och åka iväg helt utan barn och lämna mobilen hemma.. Vill världen rasa under den helgen så får den famimej göra det!! Inte mycket jag kan göra åt det iaf där jag kommer att vara... Så det så! Jag behöver verkligen en paus från allt och ladda batterierna inför det som komma skall.
Måste föressten berätta att jag gick igenom några gamla papper idag och då hittade jag en dikt som min son skrev när han var 9 år.. måste bara dela med mig av den.... Helt underbar är den...
Vänskap
Vänskap, vänskap är inte som annat.
Vänskap är något speciellt.
Om man har en vän, som man kan lita på,
så kan man skatta sig lycklig.
Även om man är gycklare eller cyklare.
ta mig i kragen någon dag och skriva ner allt som händer här och det är MYCKET det! Det är som ständigt någonting... och trött och less blir jag!! Just nu är jag i en rejäl svacka och tänker för mig själv att: Nu skiter jag i det här!! Jag går ut genom dörren och bara drar iväg och kommer inte tillbaks! Det kommer jag naturligtvis inte att göra men det kan KÄNNAS som att jag vill det! I vilket fall som helst så ska jag ta mig en kortare semester och åka iväg helt utan barn och lämna mobilen hemma.. Vill världen rasa under den helgen så får den famimej göra det!! Inte mycket jag kan göra åt det iaf där jag kommer att vara... Så det så! Jag behöver verkligen en paus från allt och ladda batterierna inför det som komma skall.
Måste föressten berätta att jag gick igenom några gamla papper idag och då hittade jag en dikt som min son skrev när han var 9 år.. måste bara dela med mig av den.... Helt underbar är den...
Vänskap
Vänskap, vänskap är inte som annat.
Vänskap är något speciellt.
Om man har en vän, som man kan lita på,
så kan man skatta sig lycklig.
Även om man är gycklare eller cyklare.
Here we go again!!
1 augusti 2007, klockan 20:07
Jaha! Nu har dottern tagit ett återfall.. Ca 3 veckor efter att hennes LVU (lagen om vård av unga) har hävts pga att hon fyllde 21. Jag kom dit igår kväll och hon var helt väck, hon sluddrade och kunde inte gå rakt, men Näädå.. inte hade hon tagit något inte!! Jag sa till henne att hon hade 3 alternativ nu!
NR 1: Prata med mig och säga som det är!
NR 2: Åka på akuten med mig och lämna drogprover!
NR 3: Jag ringer polisen och gör dom uppmärksam på att hon är "igång" igen! (Då kan dom förhoppningsvis ta henne på drogtest och rapportera till soc tänkte jag)
Hennes svar på det var att hon körde ut mig från sin lägenhet och jag konstaterade helt lugnt att hon hade gjort sitt val då, så jag ringde polisen och pratade med dom. Sen tänkte jag att nåja, ikväll är det inte mer jag kan göra så jag åkte hem. Det hände en massa saker senare under kvällen men jag orkar inte skriva ner det nu.
Imorse ringde jag soc och pratade med dom och berättade vad som hänt och sa att jag kräver att dom GÖR någonting NU! Det hör till saken att jag ringt dit 4 ggr på en månad och sagt att jag inte är säker på hennes drogfrihet men dom har valt att släppa det! Idag sa hon från soc att: - Jag ska kolla upp om vi kan göra någonting. Mitt svar blev då att OM dom inte gör någonting nu så kommer jag att anmäla till länsstyrelsen så att dom får granska deras verksamhet! (dom gör rena tjänstefel där, har hur mycket som helst att anmäla!) Då sa hon att: - jaa, jag ska prata med min teamledare, men det måste du förstå att vi måste ju ha bevis för att kunna göra någonting alls! Mitt svar: Jamen ta in henne på provtagning, då får ni alla bevis ni behöver!
Dottern har då varit på soc idag för att lämna urinprov, MEN saken är bara den att hon inte "kunde" kissa för hon var inte kissnödig.... Nähä men det var ju synd svarade kvinnan från soc, kom tillbaks på fredag då...!!??
Ska man skratta eller gråta???
Sinnesrobönen:
Gud, giv mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Jaha! Nu har dottern tagit ett återfall.. Ca 3 veckor efter att hennes LVU (lagen om vård av unga) har hävts pga att hon fyllde 21. Jag kom dit igår kväll och hon var helt väck, hon sluddrade och kunde inte gå rakt, men Näädå.. inte hade hon tagit något inte!! Jag sa till henne att hon hade 3 alternativ nu!
NR 1: Prata med mig och säga som det är!
NR 2: Åka på akuten med mig och lämna drogprover!
NR 3: Jag ringer polisen och gör dom uppmärksam på att hon är "igång" igen! (Då kan dom förhoppningsvis ta henne på drogtest och rapportera till soc tänkte jag)
Hennes svar på det var att hon körde ut mig från sin lägenhet och jag konstaterade helt lugnt att hon hade gjort sitt val då, så jag ringde polisen och pratade med dom. Sen tänkte jag att nåja, ikväll är det inte mer jag kan göra så jag åkte hem. Det hände en massa saker senare under kvällen men jag orkar inte skriva ner det nu.
Imorse ringde jag soc och pratade med dom och berättade vad som hänt och sa att jag kräver att dom GÖR någonting NU! Det hör till saken att jag ringt dit 4 ggr på en månad och sagt att jag inte är säker på hennes drogfrihet men dom har valt att släppa det! Idag sa hon från soc att: - Jag ska kolla upp om vi kan göra någonting. Mitt svar blev då att OM dom inte gör någonting nu så kommer jag att anmäla till länsstyrelsen så att dom får granska deras verksamhet! (dom gör rena tjänstefel där, har hur mycket som helst att anmäla!) Då sa hon att: - jaa, jag ska prata med min teamledare, men det måste du förstå att vi måste ju ha bevis för att kunna göra någonting alls! Mitt svar: Jamen ta in henne på provtagning, då får ni alla bevis ni behöver!
Dottern har då varit på soc idag för att lämna urinprov, MEN saken är bara den att hon inte "kunde" kissa för hon var inte kissnödig.... Nähä men det var ju synd svarade kvinnan från soc, kom tillbaks på fredag då...!!??
Ska man skratta eller gråta???
Sinnesrobönen:
Gud, giv mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Fullt upp..
13 juni 2007, klockan 23:38
Hinner inte riktigt med att skriva något för närvarande... Det är möten hit o dit och en massa annat man ska hinna med.. Så jag tar en liten paus från bloggen ett tag..
Ha en fin sommar alla och jag återkommer när jag har tid att skriva ner allt som händer.
Hinner inte riktigt med att skriva något för närvarande... Det är möten hit o dit och en massa annat man ska hinna med.. Så jag tar en liten paus från bloggen ett tag..
Ha en fin sommar alla och jag återkommer när jag har tid att skriva ner allt som händer.
Jag hade fel! *LYCKLIG*
4 juni 2007, klockan 23:02
Igår morse så ringde hon vid halv nio, då satt hon på bussen på väg hem! Hon lät okej och berättade vad som hänt.. Dom HADE blivit lämnade av kompisen.. Schysst gjort.. Eller så inte! Nåja.. hur som helst så kom hon hem och hon var helt okej!! HÄRLIGT! Kanske dags för mig att börja få lite tillit till henne! Det som jag tycker är jobbigt är att jag bär med mig en oro för hur länge hon orkar hålla sig drogfri när hon umgås med dom vännerna som fortfarande är aktiva i sina missbruk.. Den oron vill bara inte släppa.. Det är den oron som "ställer till det" för mig såna här gånger.. svårt att veta vad som är en äkta "magkänsla" och vad som är ren och skär oro för något som kanske inte händer.. Det finns ju inga garantier för att hon är drogfri resten av livet men jag kanske måste försöka att inte oroa mig så för allt som kanske eventuellt kan hända.. Svårt, men jag ska definitivt jobba med den saken. Både för min skull och för hennes! Kan inte vara så roligt att bli misstrodd titt som tätt, men vissa saker sitter ganska fastrotade i ens minne, beteende som hon hade i när hon missbrukade, alla lögner, alla gånger hon försvann och var borta en vecka utan att höra av sig osv.. listan kan göras hur lång som helst.. Men, hursomhelst så är jag VÄLDIGT lycklig för att jag hade fel!
Nu till dejten med kudden...
Igår morse så ringde hon vid halv nio, då satt hon på bussen på väg hem! Hon lät okej och berättade vad som hänt.. Dom HADE blivit lämnade av kompisen.. Schysst gjort.. Eller så inte! Nåja.. hur som helst så kom hon hem och hon var helt okej!! HÄRLIGT! Kanske dags för mig att börja få lite tillit till henne! Det som jag tycker är jobbigt är att jag bär med mig en oro för hur länge hon orkar hålla sig drogfri när hon umgås med dom vännerna som fortfarande är aktiva i sina missbruk.. Den oron vill bara inte släppa.. Det är den oron som "ställer till det" för mig såna här gånger.. svårt att veta vad som är en äkta "magkänsla" och vad som är ren och skär oro för något som kanske inte händer.. Det finns ju inga garantier för att hon är drogfri resten av livet men jag kanske måste försöka att inte oroa mig så för allt som kanske eventuellt kan hända.. Svårt, men jag ska definitivt jobba med den saken. Både för min skull och för hennes! Kan inte vara så roligt att bli misstrodd titt som tätt, men vissa saker sitter ganska fastrotade i ens minne, beteende som hon hade i när hon missbrukade, alla lögner, alla gånger hon försvann och var borta en vecka utan att höra av sig osv.. listan kan göras hur lång som helst.. Men, hursomhelst så är jag VÄLDIGT lycklig för att jag hade fel!
Nu till dejten med kudden...
Undrar
3 juni 2007, klockan 08:06
Om dotterns återfall är ett faktum nu..? Det är nåt som inte stämmer! Har min "magkänsla" som "skriker" åt mig att hon tagit ett återfall.. men den har lurat mig en gång tidigare så jag är inte säker... Men nåt är det som inte stämmer.
Igår åkte hon på crousing till en ort några mil härifrån tillsammans med 2 av dom vännerna hon missbrukat med, reagerade redan igår men slog bort det med tanken att jag bara är misstänksam för att det var precis dom...men det kändes inte bra iaf o imorse när jag vaknade så hade jag fått ett sms om att hon o en till blivit lämnade där på orten och att hennes telefon har slut ström men att hon hör av sig när hon tagit sig hem igen.. Det var skickat från någon annans telefon... Det är nåt som inte stämmer eller så är det jag som är en "hysterisk" mamma..? Jag vet då rakt inte!! Men en sak är då säker, Jag ringer soc på måndag och ber dom ta in henne på provtagning direkt! Skulle det vara så att hon inte hört av sig eller kommit hem tills imorgon, då VET jag att det inte är som det ska för i normala fall så brukar hon höra av sig o be mig hämta henne om hon inte tagit sig hem eller så.. Ska försöka ta det någotsånär lugnt idag och försöka att inte stressa upp mig över detta, det är inte mycket jag kan göra hursomhelst, valet är hennes, vilket det än blir/har blivit!
Dags för sinnesrobönen!
Gud, giv mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Om dotterns återfall är ett faktum nu..? Det är nåt som inte stämmer! Har min "magkänsla" som "skriker" åt mig att hon tagit ett återfall.. men den har lurat mig en gång tidigare så jag är inte säker... Men nåt är det som inte stämmer.
Igår åkte hon på crousing till en ort några mil härifrån tillsammans med 2 av dom vännerna hon missbrukat med, reagerade redan igår men slog bort det med tanken att jag bara är misstänksam för att det var precis dom...men det kändes inte bra iaf o imorse när jag vaknade så hade jag fått ett sms om att hon o en till blivit lämnade där på orten och att hennes telefon har slut ström men att hon hör av sig när hon tagit sig hem igen.. Det var skickat från någon annans telefon... Det är nåt som inte stämmer eller så är det jag som är en "hysterisk" mamma..? Jag vet då rakt inte!! Men en sak är då säker, Jag ringer soc på måndag och ber dom ta in henne på provtagning direkt! Skulle det vara så att hon inte hört av sig eller kommit hem tills imorgon, då VET jag att det inte är som det ska för i normala fall så brukar hon höra av sig o be mig hämta henne om hon inte tagit sig hem eller så.. Ska försöka ta det någotsånär lugnt idag och försöka att inte stressa upp mig över detta, det är inte mycket jag kan göra hursomhelst, valet är hennes, vilket det än blir/har blivit!
Dags för sinnesrobönen!
Gud, giv mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Vad har jag gjort för min egen skull..?
29 maj 2007, klockan 20:57
När man går på FMN möten så får man ibland frågan: Vad har du gjort för din egen skull?
När jag första gången fick den frågan så kunde jag inte komma på en enda sak jag gjort för min egen skull.. Allt jag gjorde, varenda tanke, var för mina barns skull, t.o.m när jag sov så drömde jag om dom, både bra och dåliga saker. För det mesta handlade det om dottern som var i missbruk, men även sonen och allt som följer med hans handikapp. Jag tror nästan att jag andades för deras skull också.
Idag är läget ett annat.. Jag har faktiskt börjat göra saker för MIN skull! Idag har jag börjat träna på Gym.. Skitkul! men jag skulle tro att jag kommer ha ont i muskler jag inte ens visste att jag hade.. :-D Men det är det värt! Vi ska träna 2 ggr i veckan så här i början när man är så otränad.. Kör man för hårt så är risken att man slutar..
Det här med att göra saker för sin egen skull innbär inte att jag slutar finnas till för dom.. Men jag behöver min egen tid, då jag kan göra saker o ting som jag tycker om och vill göra. Det behöver alla tror jag! Dessutom tror jag att det är nyttigt för dom också att se att mamma faktiskt har ett eget liv att leva! Dom är så vana att jag finns där 24 timmar för dom, det är liksom så självklart..
Nu ska jag ut och sitta på balkongen i det fina kvällsvädret..
När man går på FMN möten så får man ibland frågan: Vad har du gjort för din egen skull?
När jag första gången fick den frågan så kunde jag inte komma på en enda sak jag gjort för min egen skull.. Allt jag gjorde, varenda tanke, var för mina barns skull, t.o.m när jag sov så drömde jag om dom, både bra och dåliga saker. För det mesta handlade det om dottern som var i missbruk, men även sonen och allt som följer med hans handikapp. Jag tror nästan att jag andades för deras skull också.
Idag är läget ett annat.. Jag har faktiskt börjat göra saker för MIN skull! Idag har jag börjat träna på Gym.. Skitkul! men jag skulle tro att jag kommer ha ont i muskler jag inte ens visste att jag hade.. :-D Men det är det värt! Vi ska träna 2 ggr i veckan så här i början när man är så otränad.. Kör man för hårt så är risken att man slutar..
Det här med att göra saker för sin egen skull innbär inte att jag slutar finnas till för dom.. Men jag behöver min egen tid, då jag kan göra saker o ting som jag tycker om och vill göra. Det behöver alla tror jag! Dessutom tror jag att det är nyttigt för dom också att se att mamma faktiskt har ett eget liv att leva! Dom är så vana att jag finns där 24 timmar för dom, det är liksom så självklart..
Nu ska jag ut och sitta på balkongen i det fina kvällsvädret..
Lugnt på fronten
27 maj 2007, klockan 00:32
Tja.. Det har varit ganska lugnt o skönt några dagar nu.. Passar på att bara vara..
Min syster o hennes kille har kommit o hälsa på över helgen, härligt.. det är inte så ofta man ses när det är 23 mil mellan.. Men dom gånger man ses så blir det ju desto roligare.. Har varit med dom på IKEA idag och shoppat lite. Jag köpte ett parasoll som man sätter fast på räcket på balkongen.. Thats it.. Handlade inget mer där.. OTROLIGT! Däremot köpte jag 2 par träningsbyxor med tillhörande tröjor för 99 kr/set och ett par "foppatofflor" Dom är då något sköna faktiskt.
Ja just det ja.. Jag har ju varit o åkt i en Pontiac Bonneville idag.. Åhh.. vad jag vill ha en sån bil! Gissa om man fick flaschbacks när man gled runt i den... Shit.. kände mig ju som tonåring igen.. *fniss* Nåja inte riktigt så kanske.. men kul var det!
Imorgon ska jag o gubben på bio, Pirates of the Caribbean - Vid världens ände.. Har sett både 1:an & 2:an och jag gillade dom filmerna, dom är ju hur bra som helst. Hoppas 3:an är lika bra! Johnny Depp är ju bara bäst!
Såå.. nu dags för min ständigt återkommande dejt med kudden...
Tja.. Det har varit ganska lugnt o skönt några dagar nu.. Passar på att bara vara..
Min syster o hennes kille har kommit o hälsa på över helgen, härligt.. det är inte så ofta man ses när det är 23 mil mellan.. Men dom gånger man ses så blir det ju desto roligare.. Har varit med dom på IKEA idag och shoppat lite. Jag köpte ett parasoll som man sätter fast på räcket på balkongen.. Thats it.. Handlade inget mer där.. OTROLIGT! Däremot köpte jag 2 par träningsbyxor med tillhörande tröjor för 99 kr/set och ett par "foppatofflor" Dom är då något sköna faktiskt.
Ja just det ja.. Jag har ju varit o åkt i en Pontiac Bonneville idag.. Åhh.. vad jag vill ha en sån bil! Gissa om man fick flaschbacks när man gled runt i den... Shit.. kände mig ju som tonåring igen.. *fniss* Nåja inte riktigt så kanske.. men kul var det!
Imorgon ska jag o gubben på bio, Pirates of the Caribbean - Vid världens ände.. Har sett både 1:an & 2:an och jag gillade dom filmerna, dom är ju hur bra som helst. Hoppas 3:an är lika bra! Johnny Depp är ju bara bäst!
Såå.. nu dags för min ständigt återkommande dejt med kudden...
Nytt polisförhör idag
23 maj 2007, klockan 22:35
Idag har jag varit med sonen på ett nytt förhör angående knivhistorien.. Dom hade fått in nya uppgifter o ville höra han igen.. hans far hade förstånd att inte dyka upp idag..
Sonen vidhöll först sin första historia och nekade till allt.. Polisen kom absolut ingen vart med honom så dom avslutade förhöret och så frågade dom mig om jag hade några frågor och jag svarade att: Ja det har jag men jag behöver ställa dom till min son! Och frågade om jag fick 5 minuter med honom ensam.. sagt och gjort.. jag o sonen stannade kvar i förhörsrummet och jag förklarade för honom hur rättegångar går till och sa till honom att det bästa han kunde göra var att erkänna och ta ansvar för sina handlingar och han menade på att han inte kunde backa nu.. men jag förklarade för honom att det inte är någon som kommer att vara arg på honom för att han ljugit tidigare utan att dom vill hjälpa honom så han slipper hamna i mer trubbel.
Efter 2 minuter så gav han vika och jag hämtade polisen och sonen erkände utan omsvep händelsen.. Härligt!! Polisen berömde honom för att han sa sanningen tillslut och sa till honom att det var starkt gjort... Perfekt med tanke på vad jag sa till honom innan... Jag pratade med polisen om vad som är trolig påföljd och sa precis vad jag tycker.. Att det bästa för sonen är att det blir ett straff som han känner av.. tex samhällstjänst eller att han döms till vård inom socialtjänsten eftersom böter är bortkastat på honom.. han är under 18 så dom som betalar är ju vi.. jag o hans pappa.. och det skiter han fullkomligt i eftersom det inte är kännbart för honom.. hans problematik kräver att det blir påföljder som han kan relatera till det han gjort.. det får inte vara några oklarheter om varför han måste göra si eller så.. Dom höll med mig och skulle prata med åklagaren samt skriva ner det i utredningen..
Jag är tacksam för att hans far inte var med för då hade han aldrig erkänt eftersom hans far vill att han ska neka.. sjukt men sant..... ja ja.. det blev som det blev iaf och jag känner mig lite bättre till mods när allt är ute i det öppna... kanske kankse man får sova inatt nu.. är då helt slut i vilket fall... efter polisförhöret så hade vi möte med skolan och gymnasieskolan.. rektorer, lärare och vi föräldrar.. det tog en o halv timme.. Direkt efter det hade vi möte med LSS handläggaren och fick ansökningsblanketter som vi ska fylla i.. få se vad det blir av det då..
Nu ska jag dejta min härliga kudde.. Men först... Sinnesrobönen
Gud, giv mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Idag har jag varit med sonen på ett nytt förhör angående knivhistorien.. Dom hade fått in nya uppgifter o ville höra han igen.. hans far hade förstånd att inte dyka upp idag..
Sonen vidhöll först sin första historia och nekade till allt.. Polisen kom absolut ingen vart med honom så dom avslutade förhöret och så frågade dom mig om jag hade några frågor och jag svarade att: Ja det har jag men jag behöver ställa dom till min son! Och frågade om jag fick 5 minuter med honom ensam.. sagt och gjort.. jag o sonen stannade kvar i förhörsrummet och jag förklarade för honom hur rättegångar går till och sa till honom att det bästa han kunde göra var att erkänna och ta ansvar för sina handlingar och han menade på att han inte kunde backa nu.. men jag förklarade för honom att det inte är någon som kommer att vara arg på honom för att han ljugit tidigare utan att dom vill hjälpa honom så han slipper hamna i mer trubbel.
Efter 2 minuter så gav han vika och jag hämtade polisen och sonen erkände utan omsvep händelsen.. Härligt!! Polisen berömde honom för att han sa sanningen tillslut och sa till honom att det var starkt gjort... Perfekt med tanke på vad jag sa till honom innan... Jag pratade med polisen om vad som är trolig påföljd och sa precis vad jag tycker.. Att det bästa för sonen är att det blir ett straff som han känner av.. tex samhällstjänst eller att han döms till vård inom socialtjänsten eftersom böter är bortkastat på honom.. han är under 18 så dom som betalar är ju vi.. jag o hans pappa.. och det skiter han fullkomligt i eftersom det inte är kännbart för honom.. hans problematik kräver att det blir påföljder som han kan relatera till det han gjort.. det får inte vara några oklarheter om varför han måste göra si eller så.. Dom höll med mig och skulle prata med åklagaren samt skriva ner det i utredningen..
Jag är tacksam för att hans far inte var med för då hade han aldrig erkänt eftersom hans far vill att han ska neka.. sjukt men sant..... ja ja.. det blev som det blev iaf och jag känner mig lite bättre till mods när allt är ute i det öppna... kanske kankse man får sova inatt nu.. är då helt slut i vilket fall... efter polisförhöret så hade vi möte med skolan och gymnasieskolan.. rektorer, lärare och vi föräldrar.. det tog en o halv timme.. Direkt efter det hade vi möte med LSS handläggaren och fick ansökningsblanketter som vi ska fylla i.. få se vad det blir av det då..
Nu ska jag dejta min härliga kudde.. Men först... Sinnesrobönen
Gud, giv mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Bättre dag i dag
21 maj 2007, klockan 22:46
Joodå... jag har en lite bättre dag idag.. har fått sova hela natten faktiskt och idag har jag fått vara ifred och för mig själv... Ganska så skönt kan jag meddela.. Känns som att jag har fått andas ut litegrann så här inför veckan.. Det kommer att bli en intensiv vecka med massor av möten kors o tvärs.. men men ... Så är det ju ibland.. ska försöka städa lite imorgon.. all städning och disk o tvätt har legat stilla ett tag nu så det finns en hel del att göra faktiskt.. gillar inte när det är stökigt men jag har inte orkat ta tag i sånt.. annat har fått gå före... och det mesta har haft med sonen att göra. Han har en otroligt orolig period just nu.. Det händer saker hela tiden och det mesta är inga bra saker... Mycket att ta tag i och reda ut.. och framför allt diskutera med honom.. det är det enda man kan göra för närvarande.. prata och åter prata med honom och påverka honom den vägen.. Ibland skulle jag vilja skrika rakt ut av frustration för att han inte förstår och kan förutse konsekvenserna av sitt agerande men det skulle inte hjälpa ett dugg.. han är så inpulsstyrd så när han får en idé så hinner han inte tänka efter om det var en bra idé eller inte, han gör det bara... sen när konsekvenserna kommer så fattar han absolut ingenting utan han blir jätteförvånad... Och jag förklarar och han nickar o håller med för att nästa dag göra nåt annat mindre bra... *suck* Men men.. bara att fortsätta samtalen med honom.. hur frustrerad jag än blir....
För dottern går det riktigt bra.. Det är lugnt och hon verkar ha bestämt sig för att leva drogfritt.. Man hör när hon pratar att det finns en djup tanke bakom allt och hon verkar se på framtiden med tillförsikt... Så där går det framåt iaf.. Skönt!!
Dags för att ha en dejt med kudden nu då..
Joodå... jag har en lite bättre dag idag.. har fått sova hela natten faktiskt och idag har jag fått vara ifred och för mig själv... Ganska så skönt kan jag meddela.. Känns som att jag har fått andas ut litegrann så här inför veckan.. Det kommer att bli en intensiv vecka med massor av möten kors o tvärs.. men men ... Så är det ju ibland.. ska försöka städa lite imorgon.. all städning och disk o tvätt har legat stilla ett tag nu så det finns en hel del att göra faktiskt.. gillar inte när det är stökigt men jag har inte orkat ta tag i sånt.. annat har fått gå före... och det mesta har haft med sonen att göra. Han har en otroligt orolig period just nu.. Det händer saker hela tiden och det mesta är inga bra saker... Mycket att ta tag i och reda ut.. och framför allt diskutera med honom.. det är det enda man kan göra för närvarande.. prata och åter prata med honom och påverka honom den vägen.. Ibland skulle jag vilja skrika rakt ut av frustration för att han inte förstår och kan förutse konsekvenserna av sitt agerande men det skulle inte hjälpa ett dugg.. han är så inpulsstyrd så när han får en idé så hinner han inte tänka efter om det var en bra idé eller inte, han gör det bara... sen när konsekvenserna kommer så fattar han absolut ingenting utan han blir jätteförvånad... Och jag förklarar och han nickar o håller med för att nästa dag göra nåt annat mindre bra... *suck* Men men.. bara att fortsätta samtalen med honom.. hur frustrerad jag än blir....
För dottern går det riktigt bra.. Det är lugnt och hon verkar ha bestämt sig för att leva drogfritt.. Man hör när hon pratar att det finns en djup tanke bakom allt och hon verkar se på framtiden med tillförsikt... Så där går det framåt iaf.. Skönt!!
Dags för att ha en dejt med kudden nu då..
Är så trött
20 maj 2007, klockan 21:46
på allt! Jag orkar inte, jag vill inte, jag tänker inte ha det så här mer nu! Nu sätter jag klackarna i marken och tvärvägrar! Jag är så trött o slut av alla problem som bara tycks avlösa varandra.. Det ena efter det andra... HELA TIDEN!! Shit... det skulle vara väldigt härligt att EN ENDA DAG förflöt utan att det är någon form av katastrof som händer.. EN ENDA DAG!! Är det för mycket begärt? Jag försöker hålla modet uppe och se någonting positivt varje dag.. men det blir svårare och svårare. Orken börjar ta slut... Sen har man ju sitt eget bagage att ta hand om också.. ett misstag jag gjort är att jag väntat tills nu och hållt det borta med båda näbbar o klor... visserligen har jag gått igenom det mesta i tanken både en och femton gånger men jag kanske måste komma till kärnan nångång och inte bara kretsa runt om den..
Jag är tacksam för att jag har ett stort och tryggt socialt nätverk runt mig just nu. Alla nära och kära som verkligen sluter upp när det är så här tungt... Undrar om inte detta är den värsta "kris" jag har haft någonsin... och gubben är den som får ta det mesta eftersom han är närmast och den jag litar på till 100%.. Det han inte vet om mig o mitt liv är inte värt att veta ens...
Ska försöka få lite sömn nu.. det har som varit dåligt med det senaste veckan...
Sinnesrobönen igen..
Gud,
ge mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Tilläggskommentar: När jag satt o läste igenom det här så kom jag ihåg en tidigare blogg som jag skrivit om "självömkansträsket" och att jag kan kan gå dit själv................... *Hmm* Har nog precis gjort det...
på allt! Jag orkar inte, jag vill inte, jag tänker inte ha det så här mer nu! Nu sätter jag klackarna i marken och tvärvägrar! Jag är så trött o slut av alla problem som bara tycks avlösa varandra.. Det ena efter det andra... HELA TIDEN!! Shit... det skulle vara väldigt härligt att EN ENDA DAG förflöt utan att det är någon form av katastrof som händer.. EN ENDA DAG!! Är det för mycket begärt? Jag försöker hålla modet uppe och se någonting positivt varje dag.. men det blir svårare och svårare. Orken börjar ta slut... Sen har man ju sitt eget bagage att ta hand om också.. ett misstag jag gjort är att jag väntat tills nu och hållt det borta med båda näbbar o klor... visserligen har jag gått igenom det mesta i tanken både en och femton gånger men jag kanske måste komma till kärnan nångång och inte bara kretsa runt om den..
Jag är tacksam för att jag har ett stort och tryggt socialt nätverk runt mig just nu. Alla nära och kära som verkligen sluter upp när det är så här tungt... Undrar om inte detta är den värsta "kris" jag har haft någonsin... och gubben är den som får ta det mesta eftersom han är närmast och den jag litar på till 100%.. Det han inte vet om mig o mitt liv är inte värt att veta ens...
Ska försöka få lite sömn nu.. det har som varit dåligt med det senaste veckan...
Sinnesrobönen igen..
Gud,
ge mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Tilläggskommentar: När jag satt o läste igenom det här så kom jag ihåg en tidigare blogg som jag skrivit om "självömkansträsket" och att jag kan kan gå dit själv................... *Hmm* Har nog precis gjort det...
Då älskar jag dig
20 maj 2007, klockan 11:19
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Låter du mig få vara ensam när jag behöver en stund
för mig själv
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Tar du emot min ilska,ånger & förstår att den inte är
riktad mot dig
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Ser du min själ bakom sorgsna ögon, bilringar &
hängbröst
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Ser du dammet virvla & disken stapla sig & du diskar &
dammsuger
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Låter du mig vara nära dig utan att vi älskar &
du förstår att jag ändå vill ha dig
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Låter du mig krama, tycka om & älska andra människor
utan att tro att jag ger dem något som tillhör dig
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Ser du min nakenhet utan att utnyttja den
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Om du känner tillit...om du vill ge & ta
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Känner du dig bestulen, då har jag nog redan GÅTT...
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Låter du mig få vara ensam när jag behöver en stund
för mig själv
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Tar du emot min ilska,ånger & förstår att den inte är
riktad mot dig
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Ser du min själ bakom sorgsna ögon, bilringar &
hängbröst
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Ser du dammet virvla & disken stapla sig & du diskar &
dammsuger
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Låter du mig vara nära dig utan att vi älskar &
du förstår att jag ändå vill ha dig
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Låter du mig krama, tycka om & älska andra människor
utan att tro att jag ger dem något som tillhör dig
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Ser du min nakenhet utan att utnyttja den
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Om du känner tillit...om du vill ge & ta
DÅ ÄLSKAR JAG DIG
Känner du dig bestulen, då har jag nog redan GÅTT...
Lär dig kinesiska på 5 min.
20 maj 2007, klockan 11:17
Uttala dom "kinesiska" orden högt...
1) That's not right. - Sum Ting Wong
2) Are you harboring a fugitive? - Hu Yu Hai Ding?
3) See me ASAP. - Kum Wai Nao
4) Stupid Man - Dum Gai
5) Small Horse - Tai Ni Po Ni
6) Did you go to the beach? - Wai Yu So Tan?
7) I bumped into a coffee table. - Ai Bang Mai Ni
8) I think you need a face-lift. - Chin Tu Fat
9) It's very dark in here. - Wai So Dim?
10) I thought you were on a diet. - Wai Yu Mun Ching?
11) This is a tow away zone. - No Pah King
12) Our meeting is scheduled for next week. - Wai Yu Kum Nao?
13) Staying out of sight. - Lei Ying Lo
14) He's cleaning his automobile. - Wa Shing Ka
15) Your body odor is offensive. - Yu Stin Ki Pu
Uttala dom "kinesiska" orden högt...
1) That's not right. - Sum Ting Wong
2) Are you harboring a fugitive? - Hu Yu Hai Ding?
3) See me ASAP. - Kum Wai Nao
4) Stupid Man - Dum Gai
5) Small Horse - Tai Ni Po Ni
6) Did you go to the beach? - Wai Yu So Tan?
7) I bumped into a coffee table. - Ai Bang Mai Ni
8) I think you need a face-lift. - Chin Tu Fat
9) It's very dark in here. - Wai So Dim?
10) I thought you were on a diet. - Wai Yu Mun Ching?
11) This is a tow away zone. - No Pah King
12) Our meeting is scheduled for next week. - Wai Yu Kum Nao?
13) Staying out of sight. - Lei Ying Lo
14) He's cleaning his automobile. - Wa Shing Ka
15) Your body odor is offensive. - Yu Stin Ki Pu
Tja... så kan det vara ibland
16 maj 2007, klockan 01:06
Ena sekunden sitter jag här hemma i lugn och ro och begrundar saker som blev sagda tidigare ikväll och i nästa sekund befinner jag mig i bilen och kör utan mål.. hamnde iaf tillslut i en ort 7 mil bort.. tog nåt varv där och sen körde jag hem igen.. Bilen är en väldigt bra "terapiform", visserligen dyr men bra.. Nästan som att man lämnar av alla tankar efter vägen och kommer hem lugnare i sinnet... märkligt men så är det. Det är bra att prata om saker och ting men det är inte alltid enkelt och det väcker en hel del som man gömt långt inom sig.. Kanske borde anamma ett råd jag fick av en väldigt klok person ikväll... Om jag ger mig själv lite tid och inte försöker forcera saker och ting så kanske det skulle funka.. Det vet jag inte förrän jag provat iaf.
Nu är det dags för mig att försöka sova lite.. har inte varit så mycket sömn senaste nätterna och det börjar nog ta ut sin rätt..
Ena sekunden sitter jag här hemma i lugn och ro och begrundar saker som blev sagda tidigare ikväll och i nästa sekund befinner jag mig i bilen och kör utan mål.. hamnde iaf tillslut i en ort 7 mil bort.. tog nåt varv där och sen körde jag hem igen.. Bilen är en väldigt bra "terapiform", visserligen dyr men bra.. Nästan som att man lämnar av alla tankar efter vägen och kommer hem lugnare i sinnet... märkligt men så är det. Det är bra att prata om saker och ting men det är inte alltid enkelt och det väcker en hel del som man gömt långt inom sig.. Kanske borde anamma ett råd jag fick av en väldigt klok person ikväll... Om jag ger mig själv lite tid och inte försöker forcera saker och ting så kanske det skulle funka.. Det vet jag inte förrän jag provat iaf.
Nu är det dags för mig att försöka sova lite.. har inte varit så mycket sömn senaste nätterna och det börjar nog ta ut sin rätt..
Man tror ju inte att det är sant..
9 maj 2007, klockan 23:10
Vänsterpartiet vill att det ska bli lagligt att vara påverkad av droger! Vänsterns gruppledare i riksdagen gick igår ut och talade om i tv att: "Det är många missbrukare som inte söker hjälp eftersom det är olagligt att vara påverkad" Alltså!! Vilket (o)kvalificerat skitsnack!! Man tror ju inte sina öron... Går det igenom så är det en katastrof!! Det är lika dumt som fria sprutor! Nää... Mycket ska man höra innan öronen trillar av!!!
Vänsterpartiet vill att det ska bli lagligt att vara påverkad av droger! Vänsterns gruppledare i riksdagen gick igår ut och talade om i tv att: "Det är många missbrukare som inte söker hjälp eftersom det är olagligt att vara påverkad" Alltså!! Vilket (o)kvalificerat skitsnack!! Man tror ju inte sina öron... Går det igenom så är det en katastrof!! Det är lika dumt som fria sprutor! Nää... Mycket ska man höra innan öronen trillar av!!!
Bäst i test.. hur gör man??
9 maj 2007, klockan 12:28
Rikspolischefen ville testa vilken enhet som fungerade bäst:
Insatsstyrkan, Säpo eller den vanliga polisen. De tilldelades varsin skog med en kanin i .
Alla tre avdelningarna fick i uppdrag att hitta kaninen.
Insatsstyrkan omringade sin skog, efter en snabb varning sköt de skarpt. Sedan tände de eld på skogen. Efter en stund fanns ingenting kvar,
Jättestolta över sig själva och utan att ha bett om ursäkt (trots att journalister påstod sig ha bilder av en kanin som ville ge sig) kom styrkan tillbaka med kaninens förkolnade kropp och sa:
- Uppdraget utfört!
Sedan var det Säpos tur. Agenterna placerade ut mikrofoner i skogen. De anställde snygga kaninhonor och anlitade rävar. Diskret frågade dom ut stenar och växter. Efter en månad kom Säpoagenterna tillbaka och tillkännagav:
- Uppdraget är utfört, det har aldrig funnits någon kanin i skogen.
Sist kom den vanliga polisen och tog med sig alla djur i hela skogen i piketbussar. Nästa dag visade dom upp ett blödande vildsvin som sa:
- Okej då, jag är väl en kanin...
Rikspolischefen ville testa vilken enhet som fungerade bäst:
Insatsstyrkan, Säpo eller den vanliga polisen. De tilldelades varsin skog med en kanin i .
Alla tre avdelningarna fick i uppdrag att hitta kaninen.
Insatsstyrkan omringade sin skog, efter en snabb varning sköt de skarpt. Sedan tände de eld på skogen. Efter en stund fanns ingenting kvar,
Jättestolta över sig själva och utan att ha bett om ursäkt (trots att journalister påstod sig ha bilder av en kanin som ville ge sig) kom styrkan tillbaka med kaninens förkolnade kropp och sa:
- Uppdraget utfört!
Sedan var det Säpos tur. Agenterna placerade ut mikrofoner i skogen. De anställde snygga kaninhonor och anlitade rävar. Diskret frågade dom ut stenar och växter. Efter en månad kom Säpoagenterna tillbaka och tillkännagav:
- Uppdraget är utfört, det har aldrig funnits någon kanin i skogen.
Sist kom den vanliga polisen och tog med sig alla djur i hela skogen i piketbussar. Nästa dag visade dom upp ett blödande vildsvin som sa:
- Okej då, jag är väl en kanin...
Fortsättningen hur gör man??
8 maj 2007, klockan 22:49
Jaa.. vad ska man säga..? Hade en ny diskussion med barnens pappa och han och sonen har "gjort upp" vad dom ska säga!? Det är ju inte klokt!! Jag har bestämt mig för att inte närvara vid förhöret iaf.. jag KAN inte sitta där tyst och inte säga någonting när dom ljuger sig blå.. då är det bättre att jag inte är där! Och ljuga KAN jag inte heller, det strider mot ALLT jag står för och tror på..! Dessutom så är jag så dålig på att ljuga, jag avslöjas på en gång kan jag berätta.. Eftersom deras pappa tycks sakna moraliskt tänkande för närvarande så måste iaf jag stå för det...
Jaa.. vad ska man säga..? Hade en ny diskussion med barnens pappa och han och sonen har "gjort upp" vad dom ska säga!? Det är ju inte klokt!! Jag har bestämt mig för att inte närvara vid förhöret iaf.. jag KAN inte sitta där tyst och inte säga någonting när dom ljuger sig blå.. då är det bättre att jag inte är där! Och ljuga KAN jag inte heller, det strider mot ALLT jag står för och tror på..! Dessutom så är jag så dålig på att ljuga, jag avslöjas på en gång kan jag berätta.. Eftersom deras pappa tycks sakna moraliskt tänkande för närvarande så måste iaf jag stå för det...
Jaa... hur gör man??
7 maj 2007, klockan 21:03
när sonen "ställer till det" för sig och jag tycker att han ska stå för det han gjort och tala om sanningen för polisen (ska in på förhör med honom hos polisen på onsdag) MEN hans pappa tycker att han ska neka till allt...?
Naturligtvis så lyssnar sonen på pappa för det är ju det han tror är den enklaste vägen ur allt..
Jag pratade med hans pappa idag och frågade honom hur i hela världen han har tänkt motivera sonen att inte ljuga för oss när han samtidigt talar om att det är helt ok att ljuga för polisen...?
Sonen med sin problematik som ideligen ställer till det för honom.. han har inte bara ADHD/DAMP utan Aspergers plus en del andra diagnoser också fick vi reda på för drygt en vecka sen... Det är viktigt att vi är TYDLIGA med honom och inte ger dubbla budskap....
Milda makter säger jag bara..
Jag tänker då i alla fall hålla på att det alltid är bäst med sanningen och det är den linjen jag tänker hålla till honom.. Jag KAN bara inte uppmana honom att medvetet ljuga och försöka slippa undan konsekvenserna som följer.. Hur blir det då när han är vuxen om han tror att det går att ljuga sig ur allt? Sen är det ju så att vi måste få rätt hjälp till honom NU! och då funkar bara ärlighet... så ser jag på det iaf.. Har jag fel????
när sonen "ställer till det" för sig och jag tycker att han ska stå för det han gjort och tala om sanningen för polisen (ska in på förhör med honom hos polisen på onsdag) MEN hans pappa tycker att han ska neka till allt...?
Naturligtvis så lyssnar sonen på pappa för det är ju det han tror är den enklaste vägen ur allt..
Jag pratade med hans pappa idag och frågade honom hur i hela världen han har tänkt motivera sonen att inte ljuga för oss när han samtidigt talar om att det är helt ok att ljuga för polisen...?
Sonen med sin problematik som ideligen ställer till det för honom.. han har inte bara ADHD/DAMP utan Aspergers plus en del andra diagnoser också fick vi reda på för drygt en vecka sen... Det är viktigt att vi är TYDLIGA med honom och inte ger dubbla budskap....
Milda makter säger jag bara..
Jag tänker då i alla fall hålla på att det alltid är bäst med sanningen och det är den linjen jag tänker hålla till honom.. Jag KAN bara inte uppmana honom att medvetet ljuga och försöka slippa undan konsekvenserna som följer.. Hur blir det då när han är vuxen om han tror att det går att ljuga sig ur allt? Sen är det ju så att vi måste få rätt hjälp till honom NU! och då funkar bara ärlighet... så ser jag på det iaf.. Har jag fel????
Gillar denna text
5 maj 2007, klockan 15:38
Detta är en text som sjungs av Dolly Parton.. Gillar den skarpt...
She's been there,
God knows, she's been there
She has seen and done it all
She's a woman, she knows how to
Dish it out or take it all
Her heart's as soft as feathers
Still she weathers stormy skies
And she's a sparrow when she's broken
But she's an eagle when she flies
A kaleidoscope of colors
You can toss her around and round
You can keep her in your vision
But you'll never keep her down
She's a lover, she's a mother
She's a friend and she's a wife
And she's a sparrow when she's broken
But she's an eagle when she flies
Gentle as the sweet magnolia
Strong as steel, her faith and pride
She's an everlasting shoulder
She's the leaning post of life
She hurts deep and when she weeps
She's just as fragile as a child
And she's a sparrow when she's broken
But she's an eagle when she flies
She's a sparrow when she's broken
But she's an eagle when she flies
Oh, bless her, Lord
She's an eagle when she flies
Detta är en text som sjungs av Dolly Parton.. Gillar den skarpt...
She's been there,
God knows, she's been there
She has seen and done it all
She's a woman, she knows how to
Dish it out or take it all
Her heart's as soft as feathers
Still she weathers stormy skies
And she's a sparrow when she's broken
But she's an eagle when she flies
A kaleidoscope of colors
You can toss her around and round
You can keep her in your vision
But you'll never keep her down
She's a lover, she's a mother
She's a friend and she's a wife
And she's a sparrow when she's broken
But she's an eagle when she flies
Gentle as the sweet magnolia
Strong as steel, her faith and pride
She's an everlasting shoulder
She's the leaning post of life
She hurts deep and when she weeps
She's just as fragile as a child
And she's a sparrow when she's broken
But she's an eagle when she flies
She's a sparrow when she's broken
But she's an eagle when she flies
Oh, bless her, Lord
She's an eagle when she flies
Bloggtorka
30 april 2007, klockan 09:59
Jaa.. det har jag... det händer nog för mycket just nu.
Återkommer när det lugnat ner sig lite.
Jaa.. det har jag... det händer nog för mycket just nu.
Återkommer när det lugnat ner sig lite.
Till Eftertanke
20 april 2007, klockan 19:03
Om jag vill lyckas
med att föra en människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är
och börja just där.
Den som inte kan det
lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon
måste jag visserligen förstå mer än vad han gör,
men först och främst förstå det han förstår.
Om jag inte kan det,
så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan,
så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa
och därmed måste jag förstå
att detta med att hjälpa inte är att vilja härska,
utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta
så kan jag inte heller hjälpa någon.
Søren Kirkegaard
Om jag vill lyckas
med att föra en människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är
och börja just där.
Den som inte kan det
lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon
måste jag visserligen förstå mer än vad han gör,
men först och främst förstå det han förstår.
Om jag inte kan det,
så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan,
så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa
och därmed måste jag förstå
att detta med att hjälpa inte är att vilja härska,
utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta
så kan jag inte heller hjälpa någon.
Søren Kirkegaard
Vem avgör??
18 april 2007, klockan 23:27
Vem har det jävligast i sitt liv? Är det den som har en strulig familjesituation där kanske partnern är otrogen? Är det den som har ett handikappat barn? Är det kanske den som har en missbrukare i familjen? Är det den som precis förlorat någon närstående? Och framför allt: Vem avgör det?? Vem kan säga att precis den har det absolut värst?
Min sanning och min verklighet är kanske inte din, men den är likafullt MIN sanning och MIN verklighet!
Vem har rätt att föringa mina eller någon annans känslor och upplevelser? Som jag ser på det så bär alla någonting i sin ryggsäck och det är den ryggsäcken som avgör vilka referenser och erfarenheter man har, Kanske någon tycker att det är jättehemskt att dottern eller sonen skolkat 2 timmar från skolan och jag tycker att "men det är ju småpetitesser"... Jo för mig kanske som har en missbrukande dotter och förmodligen skulle vara dölycklig om det vore det värsta hon gjort...
MEN för den föräldern är känslan lika hemsk som den är för mig, det rör sig bara om olika saker... Men känslan är densamma...
Man hör ibland människor stå o jämföra hur jävligt man har det i respektive liv... men SNÄLLA nån.... Är det nån tävling i att ha det absolut värst? Jag vill inte delta i den i så fall så försök inte dra ner mig i "tycka synd om sig själv träsket".. Dit går jag alldeles av mig själv mellan varven och tar mig även i kragen och ser MIN verklighet för vad den är försöker göra det absolut bästa jag kan för både min familj och mig själv...
Vem har det jävligast i sitt liv? Är det den som har en strulig familjesituation där kanske partnern är otrogen? Är det den som har ett handikappat barn? Är det kanske den som har en missbrukare i familjen? Är det den som precis förlorat någon närstående? Och framför allt: Vem avgör det?? Vem kan säga att precis den har det absolut värst?
Min sanning och min verklighet är kanske inte din, men den är likafullt MIN sanning och MIN verklighet!
Vem har rätt att föringa mina eller någon annans känslor och upplevelser? Som jag ser på det så bär alla någonting i sin ryggsäck och det är den ryggsäcken som avgör vilka referenser och erfarenheter man har, Kanske någon tycker att det är jättehemskt att dottern eller sonen skolkat 2 timmar från skolan och jag tycker att "men det är ju småpetitesser"... Jo för mig kanske som har en missbrukande dotter och förmodligen skulle vara dölycklig om det vore det värsta hon gjort...
MEN för den föräldern är känslan lika hemsk som den är för mig, det rör sig bara om olika saker... Men känslan är densamma...
Man hör ibland människor stå o jämföra hur jävligt man har det i respektive liv... men SNÄLLA nån.... Är det nån tävling i att ha det absolut värst? Jag vill inte delta i den i så fall så försök inte dra ner mig i "tycka synd om sig själv träsket".. Dit går jag alldeles av mig själv mellan varven och tar mig även i kragen och ser MIN verklighet för vad den är försöker göra det absolut bästa jag kan för både min familj och mig själv...
Bara den....
14 april 2007, klockan 12:12
Bara den som är hemma hos sig själv inuti
är närvarande hos den som behöver det.
Bara den som låtit livets törnar drabba, hudlöst
kan dela livets tankar med en annan.
Bara den som klippt sitt svarta sjok i strimlor
kan ge en annan mod att ta sig an det svåra.
Bara den som fått sin inre tomhet fylld
är rik nog att kunna ge frikostigt.
Bara den som älskar och har ögon som ser
kan beröra och förmedla läkedom.
Bara den som är hemma hos sig själv inuti
är närvarande hos den som behöver det.
Bara den som låtit livets törnar drabba, hudlöst
kan dela livets tankar med en annan.
Bara den som klippt sitt svarta sjok i strimlor
kan ge en annan mod att ta sig an det svåra.
Bara den som fått sin inre tomhet fylld
är rik nog att kunna ge frikostigt.
Bara den som älskar och har ögon som ser
kan beröra och förmedla läkedom.
Rörigt!
11 april 2007, klockan 20:55
Mitt liv är så rörigt just nu så jag orkar inte riktigt blogga om det... ännu..
Tänker mycket på sinnesrobönen.. tar den igen....
Gud
Ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra
Mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden!
Mitt "mantra" just nu..
Mitt liv är så rörigt just nu så jag orkar inte riktigt blogga om det... ännu..
Tänker mycket på sinnesrobönen.. tar den igen....
Gud
Ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra
Mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden!
Mitt "mantra" just nu..
Vad är en KRIS?
1 april 2007, klockan 21:53
En kris är ett tillstånd som utlöses av en yttre händelse som av personen i fråga tolkas som en förlust eller hot om förlust av något som har fundamental betydelse för honom eller henne. Tillståndet kännetecknas av våldsamma, ofta motstridiga känslor (känsloöversvämningar) och bristande förmåga att använda den vanliga problemlösningsförmågan (förvirring). För att man ska kunna tala om kris måste alla dessa komponenter föreligga samtidigt.
Ur sorg och kris.
En kris är ett tillstånd som utlöses av en yttre händelse som av personen i fråga tolkas som en förlust eller hot om förlust av något som har fundamental betydelse för honom eller henne. Tillståndet kännetecknas av våldsamma, ofta motstridiga känslor (känsloöversvämningar) och bristande förmåga att använda den vanliga problemlösningsförmågan (förvirring). För att man ska kunna tala om kris måste alla dessa komponenter föreligga samtidigt.
Ur sorg och kris.
20 mer eller mindre (o)nyttigt vetande om mig
25 mars 2007, klockan 12:54
min familj
är dom som vill
höra samman
finnas till
för varandra
stark och stor
här är vatten
tjockt som blod
en familj
som ett stort hus
inga gränser
inget slut
Eva Dahlgren
1. Har två barn som jag älskar över allt annat.
2. Har den stora förmånen att ha två storasystrar och en storebror.
3. En mamma som är guld värd har jag också.
4. En massa vänner..
5. Tycker om våren, fiske och en hel massa andra saker.
6. Hatar spindlar, getingar och skalbaggar
7. Försöker att alltid vara ärlig och säga vad jag tycker o känner (utan att såra människor)
8. Tror på Gud och mänskligheten trots allt.
9. Tycker mycket om människor och mänskliga öden
10. Är intresserad av Grekisk mytologi.
11. Har nära till skratt.
12. Lyssnar mycket på musik, är en s.k. allätare. En klar favorit är Robbie Williams
13. Har HETT humör.
14. Gillar när det händer saker.
15. Ser gärna på såpor..
16. Thailändsk mat är en klar favorit.
17. ÄLSKAR palt!
18. Tycker om djur men vill inte ha egna.
19. Tycker inte om oärliga, elaka människor som bara vill skada andra...
20. Jag tycker fötter är det äckligaste som finns. (Kallas fotfobi tror jag) *S*
min familj
är dom som vill
höra samman
finnas till
för varandra
stark och stor
här är vatten
tjockt som blod
en familj
som ett stort hus
inga gränser
inget slut
Eva Dahlgren
1. Har två barn som jag älskar över allt annat.
2. Har den stora förmånen att ha två storasystrar och en storebror.
3. En mamma som är guld värd har jag också.
4. En massa vänner..
5. Tycker om våren, fiske och en hel massa andra saker.
6. Hatar spindlar, getingar och skalbaggar
7. Försöker att alltid vara ärlig och säga vad jag tycker o känner (utan att såra människor)
8. Tror på Gud och mänskligheten trots allt.
9. Tycker mycket om människor och mänskliga öden
10. Är intresserad av Grekisk mytologi.
11. Har nära till skratt.
12. Lyssnar mycket på musik, är en s.k. allätare. En klar favorit är Robbie Williams
13. Har HETT humör.
14. Gillar när det händer saker.
15. Ser gärna på såpor..
16. Thailändsk mat är en klar favorit.
17. ÄLSKAR palt!
18. Tycker om djur men vill inte ha egna.
19. Tycker inte om oärliga, elaka människor som bara vill skada andra...
20. Jag tycker fötter är det äckligaste som finns. (Kallas fotfobi tror jag) *S*
Ropade HEJ för tidigt
19 mars 2007, klockan 22:32
Nu tänker inte dottern fara på arbetsintervjun för att hon inte mår bra.. Hmmm..?? tror att hon egentligen är lite rädd för att ta steget ut i "verkligheten", att bli vuxen på allvar och måsta ta en massa ansvar.. det kan ju te sig nog så skrämmande för en "normal" ungdom, så jag kan tänka mig att det är ännu värre för henne som levt det liv hon har gjort med drogmissbruk och allt som följer i dess spår... Men likväl så är det dit hon MÅSTE om hon ska ha någon chans.. Få se om man lyckats få henne att tänka efter.. Fortsättning följer...
Nu tänker inte dottern fara på arbetsintervjun för att hon inte mår bra.. Hmmm..?? tror att hon egentligen är lite rädd för att ta steget ut i "verkligheten", att bli vuxen på allvar och måsta ta en massa ansvar.. det kan ju te sig nog så skrämmande för en "normal" ungdom, så jag kan tänka mig att det är ännu värre för henne som levt det liv hon har gjort med drogmissbruk och allt som följer i dess spår... Men likväl så är det dit hon MÅSTE om hon ska ha någon chans.. Få se om man lyckats få henne att tänka efter.. Fortsättning följer...
Vackra ord till Johanna Sällström
REIGNA LUND's WORDS TO JOHANNA SÄLLSTRÖM (in swedish)
13 mars 2007, klockan 22:09
"Jag vill att du kommer tillbaka
Vackraste själa syster Johanna
Inte du
Inte nu
Jag vill att du kommer tillbaka
Den finaste av oss alla
Finns ingen som du
Du är vackrast av oss alla
Så skör och god och vän och klok
Så mjuk och varm och skön
Ditt skratt, din röst, ditt leende finns med mig var minut
Jag saknar dig
Dina skarpa skämt
Jag saknar dig, Johanna
Fina mamma Johanna
Fina själa syster och vän
Ditt ansikte, din godhet och förståelse
Jag är ensam utan dig
Du saknas mig
Jag önskar du kunde ha stannat
Jag saknar dig
Jag vill att du kommer tillbaka
Du har gett mig så mycket stöd, så mycket hopp och ljus i mörkret Jag hoppas du är i ljus
Johanna du är ljus och kärlek och jag älskar dig
Vi alla älskar dig för alltid
Jag vill att du kommer tillbaka
Jag vill att du kommer tillbaka
Nu får du krama min pappa och min farmor på andra sidan
Det vet jag att du gör
Och dom får krama dig
Det vet jag att dom gör
Jag vet att du har det bra nu
Ta hand om varandra
Jag saknar dig
Jag vill inte att du ska vara borta
13 mars 2007, klockan 22:09
Inte du
Inte nu
Jävla skit
Jag vill inte att du ska vara bort
Inte du
Inte nu
Inte någonsin
Jag älskar dig fina lilla Johanna
Det finns ingen som stöttat som du
Du gjorde mig vacker och stark
Mitt liv är fattigare utan dig
Jag vill att du ska komma tillbaka13 mars 2007, klockan 22:09
Jag älskar dig
Du är i mitt hjärta för evigt
Jag är ensam utan dig
Jag saknar dig
Jag vill att du kommer tillbaka
Jag vill att du kommer tillbaka
Jag vill att du kommer tillbaka
Johanna , du är vackrast av oss alla
Jag älskar dig för alltid
/Regina "
Bra dag
12 mars 2007, klockan 17:55
Idag så fick dottern kallelse till en arbetsintervju. Jobbet som hon sökt ligger i Norge men dom kommer till en ort i närheten för intervjuer och mer information om vad jobbet består av . HOPPAS verkligen att hon får jobbet och att hon åker. Det vore nog det bästa för henne att få komma iväg och få se att det finns ett annat sorts LIV också... Att stå på egna ben och att se att det finns "normala" drogfria människor att umgås med och att hon får mer i plånboken av att jobba! Hon har nu varit drogfri i ett år och nästan 3 månader, jag hoppas hon är redo att leva sitt liv nu.
Dagen i övrigt har varit givande även för mig. Mitt gamla jobb ringde idag och vill att jag kommer och jobbar några månader, dom har fått in lite extra jobb.. Perfekt!! Sen har jag pratat med chefen för ett sjukhem som jag jobbat lite då och då på och jag har jobb där hela sommaren.. Som det lät så ska jag jobba natt.. Helt perfekt... Jag gillar att jobba natt.. man jobbar ganska intensivt i 2 veckor o sen är man ledig en vecka... Hur bra som helst.
Idag så fick dottern kallelse till en arbetsintervju. Jobbet som hon sökt ligger i Norge men dom kommer till en ort i närheten för intervjuer och mer information om vad jobbet består av . HOPPAS verkligen att hon får jobbet och att hon åker. Det vore nog det bästa för henne att få komma iväg och få se att det finns ett annat sorts LIV också... Att stå på egna ben och att se att det finns "normala" drogfria människor att umgås med och att hon får mer i plånboken av att jobba! Hon har nu varit drogfri i ett år och nästan 3 månader, jag hoppas hon är redo att leva sitt liv nu.
Dagen i övrigt har varit givande även för mig. Mitt gamla jobb ringde idag och vill att jag kommer och jobbar några månader, dom har fått in lite extra jobb.. Perfekt!! Sen har jag pratat med chefen för ett sjukhem som jag jobbat lite då och då på och jag har jobb där hela sommaren.. Som det lät så ska jag jobba natt.. Helt perfekt... Jag gillar att jobba natt.. man jobbar ganska intensivt i 2 veckor o sen är man ledig en vecka... Hur bra som helst.
Fyra lektioner i organisationsstrategi
11 mars 2007, klockan 18:24
1. En man går in i duschen samtidigt som hans hustru kommer ut därifrån.
I samma stund ringer det på dörren och hustrun går och öppnar iklädd endast en handduk. I dörren står grannen. Han erbjuder henne 10 000 kronor om hon låter handduken falla till golvet... Utan att tveka släpper hon handduken till golvet medan grannen njuter av utsikten.
Han tar upp 10 000 från fickan, ger henne och går därifrån. Kvinnan tar återigen på sig handduken och går tillbaka till badrummet för att föna håret.
"Vem var det som ringde på dörren?" undrar mannen.
"Det var grannen mitt emot" svarade hustrun.
Mannen tittade på sin hustru och frågade "Kom han för att lämna tillbaka de 10 000 kronorna jag lånade ut till honom igår?".
Slutsats : Delge dina medarbetare finansiell information.
2. En präst kommer körande i sin bil på landsbygden och får syn på en
nunna som står och väntar på bussen. Han stannar bilen och erbjuder
henne skjuts till närmsta stad. Den unga nunnan tackar honom,
lägger väskorna i baksätet och sätter sig på passagerarsätet bredvid prästen.
Hennes nunnedräkt hasar upp när hon kliver på och blottar hennes ena knä.
Prästen kan inte lägga band på sig utan lägger sin hand på hennes knä.
Nunnan tittar på honom och utbrister "Fader, kom ihåg psalm 129".
Han drar snabbt till sig handen och beklagar det inträffade, men hans
ögon kan inte låta bli att kasta blickar på den unga nunnan.
En stund senare glider handen återigen från växelspaken till nunnans
knä. "Fader, kom ihåg psalm 129" påminner nunnan honom
återigen. Han ursäktar sig en gång till och tar bort handen. De kommer
fram och nunnan kastar en menande blick på prästen
samtidigt som hon tackar honom för skjutsen. Prästen fortsätter hem och
där skyndar han sig till psalmboken för att läsa psalm 129.
Där står det att läsa "Fortsätt att prova dig framåt, det är enda vägen till salighet".
Slutsats : Håll dig uppdaterad i ämnen som rör arbetet, annars kan du missa många möjligheter.
3. En smålänning åker till landet på några dagars semester. Där köper
han en tjur för 1000 kronor av en bonde. Han övertalas att hämta tjuren dagen därpå.
Nästa morgon kommer smålänningen för att hämta tjuren, men upptäcker att den har dött under natten.
Han kräver pengarna tillbaka men bonden har redan spenderat pengarna han fått för tjuren.
Då beslutar smålänningen sig för att ta med sig den döda tjuren hem till stan, till bondens stora förvåning.
Efter en månad träffas de igen och bonden kan inte hålla sig utan frågar vad smålänningen gjort med den döda tjuren.
Då säger smålänningen:
"Jag startade ett lotteri med tjuren som högsta vinst, sålde 500 lotter för 20 kronor styck och tjänade 8980 kronor!".
"Men tjuren var ju död, är det ingen som har klagat?" undrar bonden förvånat.
"Visst, men bara vinnaren, och han fick sina 20 kronor tillbaka" svarade smålänningen.
Slutsats : Man kan alltid vända ett nederlag till framgång.
4. En ung kille kommer in på apoteket och ber apotekaren om en kondom.
Han tycker det är lite pinsamt och känner att han vill förklara sitt köp.
"Min flickvän har äntligen bjudit hem mig på middag och jag är säker på att
om allt går bra kommer jag att tillbringa natten med henne."
Innan han betalar ångrar han sig och frågar efter en kondom till. Han förklarar
"Min flickväns syster flörtar med mig ibland, jag är säker på att hon gillar mig,
kanske har jag tur även med henne i kväll".
Han tar upp plånboken men betalar för tre kondomer samtidigt som han förklarar
för receptarien "Min flickväns mamma är relativt ung och snygg,
jag tror att hon tycker om mig och jag kan faktiskt ha möjlighet med henne OCKSÅ?".
Kvällen kommer och alla sitter samlade runt middagsbordet och det första
som händer är att dom ber en bordsbön. Efter bönen tar alla upp besticken utom
den unge killen som fortsätter att be. Efter några långa minuter knuffar flickvännen
på honom och säger "Jag visste inte att du var religiös".
Då svarar killen "Och jag visste inte att din pappa är apotekare.."
Slutsats : Prata inte om dina strategiska planer med främlingar, hela organisationen kan kollapsa.
1. En man går in i duschen samtidigt som hans hustru kommer ut därifrån.
I samma stund ringer det på dörren och hustrun går och öppnar iklädd endast en handduk. I dörren står grannen. Han erbjuder henne 10 000 kronor om hon låter handduken falla till golvet... Utan att tveka släpper hon handduken till golvet medan grannen njuter av utsikten.
Han tar upp 10 000 från fickan, ger henne och går därifrån. Kvinnan tar återigen på sig handduken och går tillbaka till badrummet för att föna håret.
"Vem var det som ringde på dörren?" undrar mannen.
"Det var grannen mitt emot" svarade hustrun.
Mannen tittade på sin hustru och frågade "Kom han för att lämna tillbaka de 10 000 kronorna jag lånade ut till honom igår?".
Slutsats : Delge dina medarbetare finansiell information.
2. En präst kommer körande i sin bil på landsbygden och får syn på en
nunna som står och väntar på bussen. Han stannar bilen och erbjuder
henne skjuts till närmsta stad. Den unga nunnan tackar honom,
lägger väskorna i baksätet och sätter sig på passagerarsätet bredvid prästen.
Hennes nunnedräkt hasar upp när hon kliver på och blottar hennes ena knä.
Prästen kan inte lägga band på sig utan lägger sin hand på hennes knä.
Nunnan tittar på honom och utbrister "Fader, kom ihåg psalm 129".
Han drar snabbt till sig handen och beklagar det inträffade, men hans
ögon kan inte låta bli att kasta blickar på den unga nunnan.
En stund senare glider handen återigen från växelspaken till nunnans
knä. "Fader, kom ihåg psalm 129" påminner nunnan honom
återigen. Han ursäktar sig en gång till och tar bort handen. De kommer
fram och nunnan kastar en menande blick på prästen
samtidigt som hon tackar honom för skjutsen. Prästen fortsätter hem och
där skyndar han sig till psalmboken för att läsa psalm 129.
Där står det att läsa "Fortsätt att prova dig framåt, det är enda vägen till salighet".
Slutsats : Håll dig uppdaterad i ämnen som rör arbetet, annars kan du missa många möjligheter.
3. En smålänning åker till landet på några dagars semester. Där köper
han en tjur för 1000 kronor av en bonde. Han övertalas att hämta tjuren dagen därpå.
Nästa morgon kommer smålänningen för att hämta tjuren, men upptäcker att den har dött under natten.
Han kräver pengarna tillbaka men bonden har redan spenderat pengarna han fått för tjuren.
Då beslutar smålänningen sig för att ta med sig den döda tjuren hem till stan, till bondens stora förvåning.
Efter en månad träffas de igen och bonden kan inte hålla sig utan frågar vad smålänningen gjort med den döda tjuren.
Då säger smålänningen:
"Jag startade ett lotteri med tjuren som högsta vinst, sålde 500 lotter för 20 kronor styck och tjänade 8980 kronor!".
"Men tjuren var ju död, är det ingen som har klagat?" undrar bonden förvånat.
"Visst, men bara vinnaren, och han fick sina 20 kronor tillbaka" svarade smålänningen.
Slutsats : Man kan alltid vända ett nederlag till framgång.
4. En ung kille kommer in på apoteket och ber apotekaren om en kondom.
Han tycker det är lite pinsamt och känner att han vill förklara sitt köp.
"Min flickvän har äntligen bjudit hem mig på middag och jag är säker på att
om allt går bra kommer jag att tillbringa natten med henne."
Innan han betalar ångrar han sig och frågar efter en kondom till. Han förklarar
"Min flickväns syster flörtar med mig ibland, jag är säker på att hon gillar mig,
kanske har jag tur även med henne i kväll".
Han tar upp plånboken men betalar för tre kondomer samtidigt som han förklarar
för receptarien "Min flickväns mamma är relativt ung och snygg,
jag tror att hon tycker om mig och jag kan faktiskt ha möjlighet med henne OCKSÅ?".
Kvällen kommer och alla sitter samlade runt middagsbordet och det första
som händer är att dom ber en bordsbön. Efter bönen tar alla upp besticken utom
den unge killen som fortsätter att be. Efter några långa minuter knuffar flickvännen
på honom och säger "Jag visste inte att du var religiös".
Då svarar killen "Och jag visste inte att din pappa är apotekare.."
Slutsats : Prata inte om dina strategiska planer med främlingar, hela organisationen kan kollapsa.
Betydelsen av ordet Idiot
10 mars 2007, klockan 22:42
Idiot används som skällsord om en person som beter sig mycket dumt och illa.
Ordet var tidigare en medicinsk term för svår grad av intellektuell efterblivenhet.
Fram till 1970-talet definierades idiot inom svensk psykologi som en person med IQ under 25.
Ingen nämnd, Ingen glömd..
Idiot används som skällsord om en person som beter sig mycket dumt och illa.
Ordet var tidigare en medicinsk term för svår grad av intellektuell efterblivenhet.
Fram till 1970-talet definierades idiot inom svensk psykologi som en person med IQ under 25.
Ingen nämnd, Ingen glömd..
Nu ska jag rösta
10 mars 2007, klockan 21:00
På The Ark förstås.. Dom har den absolut bästa låten att skicka till Helsingfors, i mitt tycke då...
På The Ark förstås.. Dom har den absolut bästa låten att skicka till Helsingfors, i mitt tycke då...
Lördagsfräckis
10 mars 2007, klockan 18:20
En nunna i Vadstena ringde sin gynekolog i slutet av maj förra året.
"Doktorn, jag har ett problem. När jag har mens så kommer det inte det vanliga, utan frimärken ur mig!"
Läkaren blev helt förstummad, men han tänkte att dessa nunnor kan ju inte mycket om hur saker och ting går till så han försökte förklara för nunnan:
"Det är omöjligt. Det skulle vara ett biologiskt fenomen utan dess like. Jag kan inte tro detta utan att se det själv!"
Två veckor senare kommer nunnan på besök hos läkaren. Väldigt nyfiken på vad han har att vänta sig säger han:
"Ta av dig och var snäll och sätt dig."
Läkaren flyttar sig närmare för att se bättre och bryter plötsligt ut i ett hysteriskt skratt... Nunnan blir förskräckt och frågar:
"Vad är det som händer doktorn. Vad ser du?"
Läkaren är nu högröd i ansiktet när han försöker samla sig och allt han får ur sig är: "Det där är ju inte frimärken..."
My space och The Ark
10 mars 2007, klockan 15:58
Gjorde en sida på my space igår och lyckades bli vän med The Ark... Jag och 8968 till!! I´m SOO special!! *ASG*
Gjorde en sida på my space igår och lyckades bli vän med The Ark... Jag och 8968 till!! I´m SOO special!! *ASG*
Systerdottern klarade körkortet idag
8 mars 2007, klockan 12:49
GRATTIS till henne! Gissa om hon var glad... och ALLA vi är glada med henne! Alla glada nyheter behövs just nu... Inne i en lite tung period!
GRATTIS till henne! Gissa om hon var glad... och ALLA vi är glada med henne! Alla glada nyheter behövs just nu... Inne i en lite tung period!
Möte om drogsituationen i kommunen
7 mars 2007, klockan 07:32
Igår kväll vad det möte angående drogsituationen i kommunen där jag bor. Socialtjänsten, polisen och FMN (Föräldra Föreningen mot Narkotika) medverkade.
Det var intressanta föredrag som hölls och man fick chansen att ställa frågor och det gjorde jag! Jag ställde socialassistenterna så totalt att dom nära på kippade efter andan!
Min fråga till dom, efter att dom talat om att man i förtroende kan vända sig till socialtjänsten om man har misstankar om att ens barn missbrukar narkotika och att dom minsann har tystnadsplilt, var: Varför gäller inte tystnadsplikten båda parter? Alltså både föräldrar och barn!
Denna fråga kommer ifrån att när jag som förälder ringde till dom för att lämna information som jag tyckte att dom kan behöva ha och uttryckligen sa till dom att jag inte ville att dom skulle säga till min dotter att det är jag som ringt, så svarade dom mig med att säga: Nej då, vi ska inte nämna dig!
Nästa gång hon kom dit så var det första dom sa: -Din mamma har ringt och informerat oss om....- osv.
När jag ifrågasatte detta så fick jag svaret: -Men vi måste ju säga till henne eftersom det är henne det gäller!- Då frågade jag om inte tystnadsplikten gäller mig och jooodå.. det gjorde den ju såklart.. men bara om jag gör en anmälan anonymt, och det kan ju vara svårt om dom hör att det är jag, precis så sa dom!!
Jag blev inte klokare igår kväll heller.. dom gav precis samma svar! Det behöver till en regeländring angående tystnadsplikten för dom kommer inte få veta någonting av föräldrar eftersom man som förälder i det läget är så mån om att bibehålla en "bra" relation med sitt barn, för mig var det livsviktigt, det var min enda chans att ha någon sorts kontroll i allt kaos, hon kom hem ibland, hon pratade, jag fick se att hon levde! Kort och gott min enda "livslina"
Igår kväll vad det möte angående drogsituationen i kommunen där jag bor. Socialtjänsten, polisen och FMN (Föräldra Föreningen mot Narkotika) medverkade.
Det var intressanta föredrag som hölls och man fick chansen att ställa frågor och det gjorde jag! Jag ställde socialassistenterna så totalt att dom nära på kippade efter andan!
Min fråga till dom, efter att dom talat om att man i förtroende kan vända sig till socialtjänsten om man har misstankar om att ens barn missbrukar narkotika och att dom minsann har tystnadsplilt, var: Varför gäller inte tystnadsplikten båda parter? Alltså både föräldrar och barn!
Denna fråga kommer ifrån att när jag som förälder ringde till dom för att lämna information som jag tyckte att dom kan behöva ha och uttryckligen sa till dom att jag inte ville att dom skulle säga till min dotter att det är jag som ringt, så svarade dom mig med att säga: Nej då, vi ska inte nämna dig!
Nästa gång hon kom dit så var det första dom sa: -Din mamma har ringt och informerat oss om....- osv.
När jag ifrågasatte detta så fick jag svaret: -Men vi måste ju säga till henne eftersom det är henne det gäller!- Då frågade jag om inte tystnadsplikten gäller mig och jooodå.. det gjorde den ju såklart.. men bara om jag gör en anmälan anonymt, och det kan ju vara svårt om dom hör att det är jag, precis så sa dom!!
Jag blev inte klokare igår kväll heller.. dom gav precis samma svar! Det behöver till en regeländring angående tystnadsplikten för dom kommer inte få veta någonting av föräldrar eftersom man som förälder i det läget är så mån om att bibehålla en "bra" relation med sitt barn, för mig var det livsviktigt, det var min enda chans att ha någon sorts kontroll i allt kaos, hon kom hem ibland, hon pratade, jag fick se att hon levde! Kort och gott min enda "livslina"
Dikt av Nils Ferlin
26 februari 2007, klockan 19:04
TRO MEJ
Den bestialiske mångmördarens moder
förklarade inför rätten att han varit ett
mycket snällt barn. "Och snäll är han
fortfarande", tillade hon, "innerst inne.
Tro mej."
~Nils Ferlin~
TRO MEJ
Den bestialiske mångmördarens moder
förklarade inför rätten att han varit ett
mycket snällt barn. "Och snäll är han
fortfarande", tillade hon, "innerst inne.
Tro mej."
~Nils Ferlin~
Grattis till vännen
25 februari 2007, klockan 23:07
Som har fått en liten flicka idag! Han skickade ett mms med bild på henne.. Jisses vad fin hon är.. och liten.. vägde bara 2800gr och är 48cm.
Kul ska det bli o träffa dom när dom kommit hem från BB.
Som har fått en liten flicka idag! Han skickade ett mms med bild på henne.. Jisses vad fin hon är.. och liten.. vägde bara 2800gr och är 48cm.
Kul ska det bli o träffa dom när dom kommit hem från BB.
Vattumannen
20 februari 2007, klockan 22:29
Ha ha ha.. hittade en sida med astrologi. Detta är alltså jag... och det stämmer förvånansvärt bra på många ställen...
| När en Vattuman får en idé så kan det hända att omgivningen sätter i halsen. Vattumannen kan bete sig helknasigt och fullkomligt absurt, och ofta, men inte alltid, är hon genial. Vattumannen regeras av planeten Uranus som driver den som är född i detta tecken till uppfinningsrikedom och skarpsinne. Men även Saturnus som står för sunt förnuft och verklighetsförankring utövar ett starkt inflytande. Det är viktigt att ta till sig kraft från båda planeterna. Du som är Vattuman är mycket envis och viljestark. Du lyssnar gärna intresserat på vad andra har att säga, men du tar sällan råd. Du är fullkomligt övertygad om att du själv vet bäst. Men ibland skulle du tjäna på att inte vara så egensinnig. I grunden är Vattumannen en människa som helst lever med andra och för deras gemensamma mål. Hon är ett "Vännernas tecken" och skulle inte stå ut med att leva ensam. Men någon tvåsamhet passar henne inte. Det skulle innebära för stora inskränkningar i hennes behov av frihet. Det är snarare i flersamheten, eller i kollektivet, som hon får sin förmåga att dela med sig av sin kärlek och kunskap. Hon är en stor humanist, kämpar för det sant mänskliga och blickar hela tiden framåt. Nuet betyder inte så mycket och ännu mindre det som varit. Hon vill hellre vara helt obunden det gamla sättet att tänka och struntar blankt i konventioner. Hon blir sällan chockerad över någonting. Det som är annorlunda och konstigt stimulerar henne till att ställa frågan "varför" istället för att fördöma. Hon sysselsätter sig ständigt med att ställa frågor och det händer ofta att svaren kommer en natt då Uranus utövar sitt allra starkaste inflytande. Du som är född i detta tecken bör därför alltid ha papper och penna på nattduksbordet! Vattumannen klär sig kanske inte alltid i det allra senaste som hennes "luftsyster" Tvillingarna. Men ändå med stor fantasi och uppfinningsrikedom. Ibland smått bohemiskt. Du som är Vattuman passerar aldrig obemärkt och ofta blir luften liksom elektriskt laddad där du drar förbi. En del stöts bort men på andra utövar du en desto större dragningskraft. |
 YRKESVAL Du värnar om det sant mänskliga och är intresserad av allt som för mänskligheten framåt. Som forskare och vetenskapsman har du chansen att förverkliga dessa ambitioner. Psykolog, lärare, författare eller politiker är andra yrken som skulle passa dig. Även datateknik utövar en stark lockelse. |
Vattumannens negativa sidor Räkna inte med att Vattumannen ska ställa upp på något som hon inte själv känner för! Begär du för mycket - så blir hon ursinnig, reagerar kanske inte genom att visa vrede utan snarare med känslokyla och drar sig undan.Det kan också hända att hon i sina mörkaste stunder ger sig hän åt skvaller och elakt förtal. Kanske skriver en hel bok om de orättvisor hon blivit utsatt för - inte för att hon är hämndlysten utan därför att hon känner sig förorättad in i själen. Det är väl tveksamt om hon någonsin lyckas besegra sin största fiende Skorpionen. Möjligtvis lyckas Vattumannen göra henne rasande svartsjuk, men det straffar sig säkert med tiden. Bättre lyckas hon reta gallfeber på Oxen som verkligen springer och gömmer sig och aldrig mer vågar sticka ut hakan. Försonande drag: Hon försöker verkligen vara vän med alla. |
  Kollektivkyssen Även om Vattumannen bara kysser en i taget så kan det mycket väl hända att hon kysser flera under en och samma kväll. Misstolka inte det! Hon hyser stor människokärlek och menar faktiskt varenda liten kyss. Dessutom kanske varje kyss är ett experiment i kärlek ämnad att utveckla själva kysstekniken vilket en vacker dag kommer hela mänskligheten tillgodo i form av ett dataprogram för hur var och en ska få ut mesta möjliga tillfredsställelse av kyssen. Låter det inte riktigt klokt? Nej, Vattumannen är faktiskt inte riktigt klok, kan det tyckas för alla dem som står med båda fötterna på jorden. Vattumannens tecken är svår att få grepp om. Hon ändrar sig ofta från den ena dagen till den andra. Vissa tar det som en utmaning, vill gärna försöka fånga hennes inre jag. Men sådant upplever hon som fruktansvärt kletigt och dylika partners får omgående nobben. Föremålet för en Vattumans kärlek blir den som skänker henne maximal frihet och respekt för personlig integritet. |
För den som vill kolla, här är länken http://www.aha.nu/
Tapetsering
17 februari 2007, klockan 21:59
Hela denna dagen har gått åt till tapetsering av mitt vardagsrum och än är vi inte klar... Det är ju själva förarbetet som tar sån tid.. smålla upp tapeterna går ju fort, men det ska spacklas och slipas och spacklas och slipas och sen ska det målas också.. *suck* Tycker verkligen att det är bland det tråkigaste som finns men men.. det blir ju fint i slutänden iaf. Den som bodde här före mig hade valt att sätta mörkgråa tapeter och visst.. det är snyggt ett tag men jag tröttnade ganska fort på det.. Det blir så mörkt och speciellt nu på vintern... nu blir det jätteljusa istället.. det blir ett helt annat rum det ser man redan nu. Och när bården kommer på plats så blir det jättesnyggt.. Undrar just vad man ska dra igång för projekt när detta är klart...?
Hela denna dagen har gått åt till tapetsering av mitt vardagsrum och än är vi inte klar... Det är ju själva förarbetet som tar sån tid.. smålla upp tapeterna går ju fort, men det ska spacklas och slipas och spacklas och slipas och sen ska det målas också.. *suck* Tycker verkligen att det är bland det tråkigaste som finns men men.. det blir ju fint i slutänden iaf. Den som bodde här före mig hade valt att sätta mörkgråa tapeter och visst.. det är snyggt ett tag men jag tröttnade ganska fort på det.. Det blir så mörkt och speciellt nu på vintern... nu blir det jätteljusa istället.. det blir ett helt annat rum det ser man redan nu. Och när bården kommer på plats så blir det jättesnyggt.. Undrar just vad man ska dra igång för projekt när detta är klart...?
Orolig för en väninna
15 februari 2007, klockan 22:18
Har varit hos en nära vän till mig ikväll Hon kom förbi och hälsade på en sväng idag innan hon skulle på ett läkarbesök som hon hade kl: 13.30 idag. Vid 18.00 tiden skickade hon ett sms att hon fortfarande var kvar på sjukhuset och att dom tagit ett EKG på henne.... Det visade sig att hon hade haft en liten hjärtinfarkt igår kväll! Hon är 33 år och väldigt vältränad...! Herregud!! Hon ringde mig o bad mig komma till henne.. klart man åker! så jag har suttit där tills hennes man kom hem från jobbet för en stund sen.. Fattar inte att sjukhuset släppte hem henne.. Så ung och redan en hjärtinfarkt.. Borde inte det hållas koll på ordentligt dom första dygnen kan man ju undra...?
Har varit hos en nära vän till mig ikväll Hon kom förbi och hälsade på en sväng idag innan hon skulle på ett läkarbesök som hon hade kl: 13.30 idag. Vid 18.00 tiden skickade hon ett sms att hon fortfarande var kvar på sjukhuset och att dom tagit ett EKG på henne.... Det visade sig att hon hade haft en liten hjärtinfarkt igår kväll! Hon är 33 år och väldigt vältränad...! Herregud!! Hon ringde mig o bad mig komma till henne.. klart man åker! så jag har suttit där tills hennes man kom hem från jobbet för en stund sen.. Fattar inte att sjukhuset släppte hem henne.. Så ung och redan en hjärtinfarkt.. Borde inte det hållas koll på ordentligt dom första dygnen kan man ju undra...?
Tandläkaren
14 februari 2007, klockan 17:03
Idag var jag till tandläkaren, jag gick faktiskt dit.. Helt otroligt bara det, jag har nämligen en förmåga att avboka i sista minuten för att jag inte vågar dit, men men.. det gick fint.. Fick komma till en tandläkare som var väldigt lugn och förklarade precis vad hon skulle göra innan hon gjorde det och hon stannade upp och frågade om det gick bra osv. Helt underbar person.. Henne törs jag gå till fler gånger. :-) Ska dit på fredag och göra klart.. och jag är inte såå orolig, brukar normalt börja stressa upp mig över tandläkarbesöken flera dagar i förväg men nu känns det ganska bra ändå.. trevligt är det ju inte men det går att överleva iaf. Alltid nåt. :-D
Sen har jag varit med dottern till en reumatolog idag... Dom tog en massa prover och den 5/3 ska hon dit igen för att diskutera igenom provsvaren. Hoppas att det inte är reumatiskt! Hon har sån värk i alla små leder, t.ex fingrarnas och tårnas leder...Men vi får ju svar snart...
På tal om dottern... Hon sa idag att hon brukar tänka på sinnesro bönen när det går tungt för henne.. Den är ju ganska bra att ha med sig, inte bara för missbrukare, (vet att AA och NA har den som ledstjärna)
Sinnesro bönen
Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Idag var jag till tandläkaren, jag gick faktiskt dit.. Helt otroligt bara det, jag har nämligen en förmåga att avboka i sista minuten för att jag inte vågar dit, men men.. det gick fint.. Fick komma till en tandläkare som var väldigt lugn och förklarade precis vad hon skulle göra innan hon gjorde det och hon stannade upp och frågade om det gick bra osv. Helt underbar person.. Henne törs jag gå till fler gånger. :-) Ska dit på fredag och göra klart.. och jag är inte såå orolig, brukar normalt börja stressa upp mig över tandläkarbesöken flera dagar i förväg men nu känns det ganska bra ändå.. trevligt är det ju inte men det går att överleva iaf. Alltid nåt. :-D
Sen har jag varit med dottern till en reumatolog idag... Dom tog en massa prover och den 5/3 ska hon dit igen för att diskutera igenom provsvaren. Hoppas att det inte är reumatiskt! Hon har sån värk i alla små leder, t.ex fingrarnas och tårnas leder...Men vi får ju svar snart...
På tal om dottern... Hon sa idag att hon brukar tänka på sinnesro bönen när det går tungt för henne.. Den är ju ganska bra att ha med sig, inte bara för missbrukare, (vet att AA och NA har den som ledstjärna)
Sinnesro bönen
Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Fort var det gjort....
13 februari 2007, klockan 22:39
Nu har min son varit och träffat BUMś psykologen och gjort en massa tester och nu sägs utredningen vara klar!? Åtminstone har min son uppfattat det så. Han har varit själv och gjort dessa tester, jag var med på första träffen och då lät det som att det skulle ta ungefär en vecka. Men som det verkar så räckte det med 2 timmar måndag och tisdag. Det gick fort. Dom andra utredningarna har tagit betydligt längre tid så man börjar ju undra. . Vet inte om dom tänkt att han ska träffa arbetsterapeuten eller om detta var allt.. Ska ringa dit imorgon och höra efter lite mer.
Ska till tandläkaren imorgon för jag har bitit av en tand.. Har tandläkarskräck...Så jag ser inte fram emot det. Undrar just om man ska prova hypnos... :-) Skämt å sido så har vi en tandläkare här som faktiskt sysslar med hypnos för såna som som har tandläkarskräck.. alltså för såna som mig... tror inte att jag kommer kunna sova inatt, sån skräck har jag...
Godnatt...
Nu har min son varit och träffat BUMś psykologen och gjort en massa tester och nu sägs utredningen vara klar!? Åtminstone har min son uppfattat det så. Han har varit själv och gjort dessa tester, jag var med på första träffen och då lät det som att det skulle ta ungefär en vecka. Men som det verkar så räckte det med 2 timmar måndag och tisdag. Det gick fort. Dom andra utredningarna har tagit betydligt längre tid så man börjar ju undra. . Vet inte om dom tänkt att han ska träffa arbetsterapeuten eller om detta var allt.. Ska ringa dit imorgon och höra efter lite mer.
Ska till tandläkaren imorgon för jag har bitit av en tand.. Har tandläkarskräck...Så jag ser inte fram emot det. Undrar just om man ska prova hypnos... :-) Skämt å sido så har vi en tandläkare här som faktiskt sysslar med hypnos för såna som som har tandläkarskräck.. alltså för såna som mig... tror inte att jag kommer kunna sova inatt, sån skräck har jag...
Godnatt...
Lugnt
10 februari 2007, klockan 22:00
Vet egentligen inte vad jag ska skriva om idag för det har varit så lugnt och skönt i flera dagar nu.. Enda smolket i bägaren är väl att jag inte kan slappna av för varje gång jag har tillåtit mig att göra det så har det hänt nåt, såå.. jag väntar på nästa "katastrof" Hur sjukt är inte det? En förändring i det beteendet är att jag faktiskt druckit en (1) cider ikväll WOW...så körkortet finns inte förrän imorgon.. Det är det flera år sedan jag gjorde för jag har alltid varit beredd på "utryckning" och ikväll kände jag att -Nä nu jäklar får det vara nog! Jag har väl så smått börjat inse att jag inte alltid kan /orkar/vill finnas tillhands och vara redo att klara ut alla bekymmer och ev. trubbel nån av dom försatt sig i... Min dotter är vuxen och måste börja ta ansvar för sitt eget liv och min son är hos sin pappa i helgen så nu får han ta hand om eventuella problem. Det är ju egentligen mitt eget fel att alla förväntar sig att jag ska släppa det jag har för händerna o komma till undsättning, det gör även deras pappa för precis det har jag gjort i alla år... 2007 är förändringarnas år för mig har jag bestämt. Får väl se hur det tas emot av allihopa.. Kan ju bli intressant....
Möten kors & tvärs
8 februari 2007, klockan 19:29
Nu börjar alla möten med sonens skola och så ska BUM göra en ny utredning på honom så det blir att springa på sjukhuset flera gånger i veckan nu IGEN.. Det är iofs bra att det görs en ny utredning med tanke på att vi ska ansöka om en LSS prövning för honom, och sen tror jag också att det finns mer än en diagnos att ställa.
MEN alla läkarbesök och terapeut besök tar på krafterna! Det krävdes 5 utredningar på 10 år innan han fick diagnosen DAMP så vi har fått kämpa ordentligt. Helt sjukt! Ena teamet som gjorde utredning försökte inbilla mig att det är SKADLIGT för honom att få en diagnos!!?? Dom menade på att, jag citerar: -En diagnos följer ju honom hela livet och är till stor skada och en nackdel för honom. Slut citat.
Mitt omedelbara svar till dom var: "Och ni menar att det inte är skadligt för honom att inte få rätt hjälp och stöd?" Då frågade ena kvinnan mig:" Men snälla du, vad tror du att en diagnos hjälper?" Sjutton vad arg jag blev och svarade till henne: "Jaa du, han får åtminstone rätt till hjälp och stöd och utan den så står han sig slätt!"
Ja ja det var en kort version av alltihop. Man måste våga stå på sig som förälder när man vet inom sig att man har rätt. Det är inte lätt när dom som ska föreställas vara proffs och veta vad dom gör motarbetar en, och försöker avfärda en som att det är man själv som har problem och att man är en "hysterisk mamma" när man VET att det inte är som det ska med ens barn...
När sonen väl fick diagnosen så var det en helt ny doktor och helt nya terapeuter som vi aldrig träffat förut som gjorde utredningen och ställde diagnos. Det var både en lättnad och en sorg på samma gång. Lättnad för att man inte var tokig trots allt och man fick en viss upprättelse, sorg för att då visste vi ju att det inte var övergående som dom andra påstått. Nåja, nu börjar det iaf om igen.. men det är bara ta det och göra det bästa av allt och se till att hela hans problematik kommer på papper inför LSS ansökan.
Nu börjar alla möten med sonens skola och så ska BUM göra en ny utredning på honom så det blir att springa på sjukhuset flera gånger i veckan nu IGEN.. Det är iofs bra att det görs en ny utredning med tanke på att vi ska ansöka om en LSS prövning för honom, och sen tror jag också att det finns mer än en diagnos att ställa.
MEN alla läkarbesök och terapeut besök tar på krafterna! Det krävdes 5 utredningar på 10 år innan han fick diagnosen DAMP så vi har fått kämpa ordentligt. Helt sjukt! Ena teamet som gjorde utredning försökte inbilla mig att det är SKADLIGT för honom att få en diagnos!!?? Dom menade på att, jag citerar: -En diagnos följer ju honom hela livet och är till stor skada och en nackdel för honom. Slut citat.
Mitt omedelbara svar till dom var: "Och ni menar att det inte är skadligt för honom att inte få rätt hjälp och stöd?" Då frågade ena kvinnan mig:" Men snälla du, vad tror du att en diagnos hjälper?" Sjutton vad arg jag blev och svarade till henne: "Jaa du, han får åtminstone rätt till hjälp och stöd och utan den så står han sig slätt!"
Ja ja det var en kort version av alltihop. Man måste våga stå på sig som förälder när man vet inom sig att man har rätt. Det är inte lätt när dom som ska föreställas vara proffs och veta vad dom gör motarbetar en, och försöker avfärda en som att det är man själv som har problem och att man är en "hysterisk mamma" när man VET att det inte är som det ska med ens barn...
När sonen väl fick diagnosen så var det en helt ny doktor och helt nya terapeuter som vi aldrig träffat förut som gjorde utredningen och ställde diagnos. Det var både en lättnad och en sorg på samma gång. Lättnad för att man inte var tokig trots allt och man fick en viss upprättelse, sorg för att då visste vi ju att det inte var övergående som dom andra påstått. Nåja, nu börjar det iaf om igen.. men det är bara ta det och göra det bästa av allt och se till att hela hans problematik kommer på papper inför LSS ansökan.
Dagmatte till Jack
5 februari 2007, klockan 14:47
Såå nu har man blivit dagmatte till dotterns 16-veckors hundvalp Jack.. Hon har nämligen börjat en kurs som heter "Vägen Vidare". Den riktar sig till ungdomar som av en eller annan anledning har hamnat snett i livet. En del av kursen går ut på att läsa kärnämnen i lättare takt och en annan del är mer kreativ, målning, snickring osv. Det är hennes soc. assistent som krävt detta av henne och eftersom hon fortfarande är under LVU så måste hon.. och det är bara positivt att hon måste göra något om dagarna istället för att sova halva för att inte säga hela dagarna och sen vara rastlös på kvällarna.
Rastlösheten innebär alltid en risk för återfall åtminstone för henne... Hon fixar inte att bara "dra omkring" och umgås med dom hon umgicks med när hon var aktiv i missbruket, sånt leder till återfall förr eller senare. Hon kan då aldrig övertyga mig om att hon orkar umgås med aktiva missbrukare utan att själv trilla dit..
Man kanske är lite väl orolig och i viss mån kontrollerande men jag har jobbat med missbrukare och sett för mycket elände för att kunna slappna av.. Det märkliga är att all min kunskap om behandling av missbrukare (har själv hållt i behandlingsprogram) är som bortblåst när det gäller henne. Jag har blivit bättre när det gäller mitt medberoende tack vara föräldraföreningen mot narkotika, dom har varit mitt stora stöd när det var som värst, men jag är långt ifrån "botad".. Men det är bara att jobba vidare på det och försöka se tiden an. Varje drogfri dag hon har är en vinst!
Såå nu har man blivit dagmatte till dotterns 16-veckors hundvalp Jack.. Hon har nämligen börjat en kurs som heter "Vägen Vidare". Den riktar sig till ungdomar som av en eller annan anledning har hamnat snett i livet. En del av kursen går ut på att läsa kärnämnen i lättare takt och en annan del är mer kreativ, målning, snickring osv. Det är hennes soc. assistent som krävt detta av henne och eftersom hon fortfarande är under LVU så måste hon.. och det är bara positivt att hon måste göra något om dagarna istället för att sova halva för att inte säga hela dagarna och sen vara rastlös på kvällarna.
Rastlösheten innebär alltid en risk för återfall åtminstone för henne... Hon fixar inte att bara "dra omkring" och umgås med dom hon umgicks med när hon var aktiv i missbruket, sånt leder till återfall förr eller senare. Hon kan då aldrig övertyga mig om att hon orkar umgås med aktiva missbrukare utan att själv trilla dit..
Man kanske är lite väl orolig och i viss mån kontrollerande men jag har jobbat med missbrukare och sett för mycket elände för att kunna slappna av.. Det märkliga är att all min kunskap om behandling av missbrukare (har själv hållt i behandlingsprogram) är som bortblåst när det gäller henne. Jag har blivit bättre när det gäller mitt medberoende tack vara föräldraföreningen mot narkotika, dom har varit mitt stora stöd när det var som värst, men jag är långt ifrån "botad".. Men det är bara att jobba vidare på det och försöka se tiden an. Varje drogfri dag hon har är en vinst!
Masker
30 januari 2007, klockan 20:44
Gick igenom gamla papper idag och jag hittade en gammal dikt som någon skrivit (vet inte vem), Denna dikt är så passande på min dotter. Den skulle kunna vara skriven av henne själv (men det är den inte) och jag gissar på att den passar in på dom flesta unga tjejer och killar som har det svårt på ett eller annat sätt.Den kan nog passa in på egentligen alla människor för vi är väl inte alltid så villiga att berätta allt om vem vi är, det finns alltid nåt man inte vill att någon annan ska veta om en. Då menar jag inte oärlighet eller så.. utan det som finns inom en, innerst inne i en själv.. man blir sårbar om man avslöjar allt... Eller?
"Låt dig inte luras av det ansikte jag visar för jag har tusen masker och ingen av dem är jag.
Bli inte lurad, för guds skull bli inte lurad.
Jag ger dig ett intryck av att vara säker och att självförtroende är mitt namn och kyligt lugnt mitt agerande. Och att jag inte behöver någon, men tro mig inte.
Djupt nere dväljs mitt riktiga jag i förvirring i fruktan i ensamhet.
Därför skapar jag mig en mask att dölja mig bakom att skydda mig från de blickar som vet.
Men just en sådan blick är min räddning.
Det betyder, att om den åtföljs av accepterande, då åtföljs den av kärlek. Det är det enda som kan befria mig från de fängelsemurar jag byggt åt mig själv. Jag är rädd för att djupast inne inte vara någonting och att jag inte alls är något att ha och att du skall upptäcka det och stöta bort mig.
Så börjar paraden av maskeringar. Ständigt småpratar jag med dig. Jag kan berätta allt som inte betyder något men ingenting om vad som betyder allt, vad som ropar inom mig.
Var snäll och lyssna noga och försök höra vad jag inte säger.
Jag skulle vilja vara äkta och spontan och mig själv men du måste hjälpa mig. Du måste räcka ut din hand. Varje gång du är snäll, vänlig och uppmuntrande varje gång du försöker förstå för att du verkligen bryr dig om, då börjar mitt hjärta få vingar. Mycket spröda vingar, men vingar.
Med din känslighet och sympati och din förmåga att förstå är det enda som kan befria mig från min skuggvärld av osäkerhet, från övergivenheten i mitt fängelse.
Det kommer inte att bli lätt för dig, ju närmare du kommer mig desto blindare slår jag kanske tillbaka.
Men jag har hört att kärleken är starkare än tjocka murar, och där ligger mitt hopp, mitt enda hopp.
Jag ber, försök riva dessa murar med fasta händer men varsamma händer ? för ett barn är mycket känsligt.
Vem är jag kanske du undrar.
Jag är någon du känner mycket väl.
För jag är varje man du möter och jag är varje kvinna du möter och jag är också du själv."
Gick igenom gamla papper idag och jag hittade en gammal dikt som någon skrivit (vet inte vem), Denna dikt är så passande på min dotter. Den skulle kunna vara skriven av henne själv (men det är den inte) och jag gissar på att den passar in på dom flesta unga tjejer och killar som har det svårt på ett eller annat sätt.Den kan nog passa in på egentligen alla människor för vi är väl inte alltid så villiga att berätta allt om vem vi är, det finns alltid nåt man inte vill att någon annan ska veta om en. Då menar jag inte oärlighet eller så.. utan det som finns inom en, innerst inne i en själv.. man blir sårbar om man avslöjar allt... Eller?
"Låt dig inte luras av det ansikte jag visar för jag har tusen masker och ingen av dem är jag.
Bli inte lurad, för guds skull bli inte lurad.
Jag ger dig ett intryck av att vara säker och att självförtroende är mitt namn och kyligt lugnt mitt agerande. Och att jag inte behöver någon, men tro mig inte.
Djupt nere dväljs mitt riktiga jag i förvirring i fruktan i ensamhet.
Därför skapar jag mig en mask att dölja mig bakom att skydda mig från de blickar som vet.
Men just en sådan blick är min räddning.
Det betyder, att om den åtföljs av accepterande, då åtföljs den av kärlek. Det är det enda som kan befria mig från de fängelsemurar jag byggt åt mig själv. Jag är rädd för att djupast inne inte vara någonting och att jag inte alls är något att ha och att du skall upptäcka det och stöta bort mig.
Så börjar paraden av maskeringar. Ständigt småpratar jag med dig. Jag kan berätta allt som inte betyder något men ingenting om vad som betyder allt, vad som ropar inom mig.
Var snäll och lyssna noga och försök höra vad jag inte säger.
Jag skulle vilja vara äkta och spontan och mig själv men du måste hjälpa mig. Du måste räcka ut din hand. Varje gång du är snäll, vänlig och uppmuntrande varje gång du försöker förstå för att du verkligen bryr dig om, då börjar mitt hjärta få vingar. Mycket spröda vingar, men vingar.
Med din känslighet och sympati och din förmåga att förstå är det enda som kan befria mig från min skuggvärld av osäkerhet, från övergivenheten i mitt fängelse.
Det kommer inte att bli lätt för dig, ju närmare du kommer mig desto blindare slår jag kanske tillbaka.
Men jag har hört att kärleken är starkare än tjocka murar, och där ligger mitt hopp, mitt enda hopp.
Jag ber, försök riva dessa murar med fasta händer men varsamma händer ? för ett barn är mycket känsligt.
Vem är jag kanske du undrar.
Jag är någon du känner mycket väl.
För jag är varje man du möter och jag är varje kvinna du möter och jag är också du själv."
Dagen idag
28 januari 2007, klockan 23:28
Satt idag och funderade på hur märkligt livet ändå är, jag har två barn, en dotter som är 20 år och en son som är 16.. Dottern har idag varit drogfri 1 år.
Det är exakt 1/2 sedan hon kom ut från behandlingen och har skött sig riktigt bra faktiskt. Enda smolket i bägaren är väl jag då, jag med min oro för henne! Hon har sina beteenden som sitter kvar sedan hon var aktiv i sitt missbruk. Som exempel kan nämnas hennes inneboende oro i kroppen, ena stunden är hon hemma hos sig, (hon har egen lägenhet) och i nästa så befinner hon sig 20 mil bort, mitt ute i ingenstans, för att hon och hennes vänner inte hade något bättre för sig...? Kanske inte en sån stor grej för många men när man sett såna beteenden i många år och kopplar ihop det med amfetaminmissbruk så blir det en stor grej. Min hjärna är inställd på "katastrof tänk" efter åratal av vakna nätter, mardrömmar och alla möjliga upplevelser som följer en anhörig till en missbrukare, så alla såna saker blir i min hjärna "Nu är nog återfallet ett faktum" Finns många fler exempel på olika beteenden som hon har som jag kopplar ihop med missbrukstiden men jag orkar inte gå in på det just nu.
Har som sagt en 16 årig son också.. Han har diagnosen DAMP med allt vad det innebär. Just nu är jag inne i en strid med BUM angående just hans diagnos. Jag tror att det finns mer än "bara" en diagnos. Hans problematik sträcker sig långt utöver DAMP diagnosen.. Men det är en kompicerad historia med många års kamp för att överhuvudtaget få en diagnos på honom så det tar jag en annan gång.
Nu till min reflektion över livet: Det är märkligt att en del människor går genom livet relativt lätt medans andra får kämpa för att överhuvudtaget orka andas mellan striderna...
Jag antar att min livsfilosofi hjälper mig genom allt! Jag är nämligen säker på att man inte får mer än man orkar bära samt att allt som inte dödar en, det härdar! Det är nog den övertygelsen som gör att jag fortfarande är stabil...
Trots allt elände i mitt liv så är jag tacksam! Tacksam för att dottern har varit drogfri 1 år, varje drogfri dag är en vinst! Tacksam för att min son är en underbar kille, Tacksam för att jag faktiskt har dom båda två i livet! Tacksam för att jag finns... det finns hur mycket som helst att vara tacksam över och det är jag verkligen! Det finns dom som har det så mycket värre och dom skänker jag en tanke varje dag!
Godnatt
Satt idag och funderade på hur märkligt livet ändå är, jag har två barn, en dotter som är 20 år och en son som är 16.. Dottern har idag varit drogfri 1 år.
Det är exakt 1/2 sedan hon kom ut från behandlingen och har skött sig riktigt bra faktiskt. Enda smolket i bägaren är väl jag då, jag med min oro för henne! Hon har sina beteenden som sitter kvar sedan hon var aktiv i sitt missbruk. Som exempel kan nämnas hennes inneboende oro i kroppen, ena stunden är hon hemma hos sig, (hon har egen lägenhet) och i nästa så befinner hon sig 20 mil bort, mitt ute i ingenstans, för att hon och hennes vänner inte hade något bättre för sig...? Kanske inte en sån stor grej för många men när man sett såna beteenden i många år och kopplar ihop det med amfetaminmissbruk så blir det en stor grej. Min hjärna är inställd på "katastrof tänk" efter åratal av vakna nätter, mardrömmar och alla möjliga upplevelser som följer en anhörig till en missbrukare, så alla såna saker blir i min hjärna "Nu är nog återfallet ett faktum" Finns många fler exempel på olika beteenden som hon har som jag kopplar ihop med missbrukstiden men jag orkar inte gå in på det just nu.
Har som sagt en 16 årig son också.. Han har diagnosen DAMP med allt vad det innebär. Just nu är jag inne i en strid med BUM angående just hans diagnos. Jag tror att det finns mer än "bara" en diagnos. Hans problematik sträcker sig långt utöver DAMP diagnosen.. Men det är en kompicerad historia med många års kamp för att överhuvudtaget få en diagnos på honom så det tar jag en annan gång.
Nu till min reflektion över livet: Det är märkligt att en del människor går genom livet relativt lätt medans andra får kämpa för att överhuvudtaget orka andas mellan striderna...
Jag antar att min livsfilosofi hjälper mig genom allt! Jag är nämligen säker på att man inte får mer än man orkar bära samt att allt som inte dödar en, det härdar! Det är nog den övertygelsen som gör att jag fortfarande är stabil...
Trots allt elände i mitt liv så är jag tacksam! Tacksam för att dottern har varit drogfri 1 år, varje drogfri dag är en vinst! Tacksam för att min son är en underbar kille, Tacksam för att jag faktiskt har dom båda två i livet! Tacksam för att jag finns... det finns hur mycket som helst att vara tacksam över och det är jag verkligen! Det finns dom som har det så mycket värre och dom skänker jag en tanke varje dag!
Godnatt
Flyttar min blogg från Ab
Nu flyttar jag över min blogg från Ab. Kommer att flytta över alla inlägg med start från det första och sen arbetar jag mig framåt i tiden.
